Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Sundsvall kn, SKÖNS PRÄSTBORD 1:4 SKÖNS KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 - Sköns märkliga medeltidskyrka, 1768 troligen förlängd i väster och nytt torn av Daniel Hagman, låg strax söder om den nuvarande med sakristiemuren dikt intill den nya kyrkans sydmur. Den nya kyrkan grundlades 1847 och uppfördes efter ritningar av byggmästaren Jacob Norin med Haverö kyrka som förebild. Ritningen lätt reviderad av Abraham Raphael Ulric Pettersson vid granskningen på ÖIÄ efter församlingens önskemål. Invigningen skedde 29 september 1850 av biskop Israel Bergman.

PLAN OCH MATERIAL - Rektangulär kyrkobyggnad med kor och sakristia i öster samt torn i väster. I nordöstra vinkeln mellan kor och långhus en tillbyggnad, som tjänade som sakristia mellan åren 1900-1969. Ingång genom torn och mittingång på sydfasaden. Ursprungligen har det funnits även en mittingång på nordsidan. Separat ingång till tillbyggnaden från väster.
Materialet är gråsten med tegel i dörr- och fönsteromfattningar. Vita slätputsade fasader med svartmålad sockel. Takbeläggningen kopparplåt.

EXTERIÖR - Ursprungligen i princip uppförd enligt 1847 års ritningar förutom att taken eventuellt valmades och portalerna fick en rikare utformning med Norrala kyrka som förebild. Dessutom tillkom ett basparti kring lanterninen varuti fyra urtavlor till ett urverk placerades. På grund av bristande ekonomi och arbetsbörda avkortades tornet några alnar vid uppförandet. Norra och södra murarna kröntes tidigare av gavelfrontoner över de ursprungliga ingångarna. Den norra portalen är sedan 1900 ersatt med ett fönster. Den södra porten är idag glasad. Västportalen är flankerad av refflade kolonner, som bär upp ett entablement. Däröver ett lunettfönster. Som nämnts ovan har en tillbyggnad tillkommit vid sakristians nordsida.

INTERIÖR - Interiören väsentligt förändrad i flera omgångar sedan byggnadstillfället. Nuvarande interiör präglas främst av 1969 års renovering. Väggarna vitputsade, tunnvalvet av trä målat ljusblått. Ursprungligen var korväggen med altarpredikstol prydd av en stor arkitektonisk uppbyggnad, ritad av A R U Pettersson, utförd 1850 av Olof Hofrén och byggmästaren. På sidorna fanns infällda oljemålningar av Gustav Maurits Kjellström, två större rundbågiga med motiven "Moses visar lagtavlorna för folket" (som modell till Moses en bondson från Timrå vid namn Frölander), respektive "Nattvardens instiftande". Därunder fanns två mindre fyrsidiga infällda målningar, "Jesu dop" och "De fyra evangelisterna". Dessa oljemålningar är nu uppsatta på långväggarna. Altarväggsdekoren var inramad av en draperimålning direkt på muren. Den nuvarande altartavlan utgöres av en i furu skuren relief föreställande "Jesu uppenbarade sig för lärjungarna vid Tiberius sjö" utförd av Per Nilsson-Öst 1990. Fristående altarbord av sten och öppet altarskrank. Predikstolen , byggd av fabrikör B Allberg 1930, målad i två grå nyanser.
Öppna laserade bänkar från 1969 med rödbruna dynor. Läktarbarriären kan vara samtida med kyrkan. Orgelfasaden från 1850 är ritad av en lokal mästare, ev. av Johan Gustaf Ek, som byggde orgelverket. Ritningen obetydligt förändarad av A R U Pettersson vid ÖIÄ:s granskning. Nuvarande orgelverk byggt 1969. Läktarunderbyggnad med fasad främmande för kyrkorummet. Kororgel.

Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860. Del 4, Härjedalen, Jämtland, Medelpad och Ångermanland. 1997