Stäng fönster Alvesta kn, HJORTSBERGA 1:9 HJORTSBERGA KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 - Kyrkan uppfördes 1838-40 som gemensam kyrka för Hjortsberga och Kvenneberga församlingar på samma plats som Hjortsberga gamla kyrka. Den gamla kyrkan utgjordes av en medeltida träkyrka med stenkor. Även kyrkan i Kvenneberga var en träbyggnad av medeltida ursprung. Kyrkorna utdömdes slutligt vid biskop Esaias Tegnérs visitation 1828. Beslutet om sammanbyggnad överklagades dock men fastställdes av K Majt 1831. Ritningar upprättades vid ÖIÄ året därpå av Samuel Enander och stadfästes 1834. Dessa ritningar reviderades senare i vissa detaljer av häradsmurare Jonas Malmberg, som svarade för murarbetet. Som byggmästare omtalas Jonas Persson från Vislanda. Kyrkan togs i bruk 1:a söndagen i Advent 1840. Invigningen förrättades dock först 1853 av biskop Christofer Isaac Heurlin. PLAN OCH MATERIAL - Rektangulärt kyrkorum med avfasade hörn i korpartiet samt utbyggd, halvrund sakristia. Orienterad i öster-väster med tornet i väster. Under sakristian finns en murad grav för familjen Lagerbielke. Ingång genom tornet samt mitt på långsidorna. Separat ingång till sakristian från söder. Uppförd av sten och spritputsad med slätputsade lister och omfattningar. Sockeln nu avknackad och fogstruken. Lanterninen är klädd med vitmålad träpanel, i blindöppningarna brunmålad panel. Taktäckning av kopparplåt. EXTERIÖR - Den mycket tidstypiska exteriören följer Malmbergs ritningar och är oförändrad frånsett ett igensatt fönster på tornets norra sida. Huvudingångarna, dvs tornets västportal samt långhusets sydportal, är markerade genom rusticerade omfattningar med profilerad överliggare och därovan ett rundbågigt fönster. Även ytterdörrarna, klädda med brunmålad tvärpanel, är ursprungliga. Det samma tycks gälla byggnadens fönster, som i huvudsak dessutom är försedda med gammalt glas. INTERIÖR - Kyrkorummets interiör är likaså mycket välbevarad och tidstypisk. Korpartiet markeras genom väggpilastrar, de båda dörrarna till den bakomliggande sakristian har dekorativt utformade paneldörrar och konsolburna, gavelformade överstycken. De stora fönsteröppningarna med klarglas framhävs genom omfattningar. Såväl väggpilastrarna som fönsteromfattningarna återgår på Malmbergs ritning. Altartavlan, som är en kopia efter Fredric Westins "Kristi uppståndelse" och utförd av Uno Angerstein 1846, omges av en kolonnställning, där arkivolten pryds av sexvingade serafhuvuden. Bänkinredningen har kvar sin ursprungliga kvartersindelning. Till den ursprungliga inredningen hör också orgeln och orgelläktaren från 1841. Den nuvarande färgsättningen med blekgula väggar, vita pilastrar, omfattningar och lister samt ljust grått tak härrör från renoveringen 1961. Inredningen målades samtidigt i grått och guld medan bänkarna invändigt fick en rödviolett färgton. Vid slutet av 1800-talet uppges väggarna vara avfärgade i en rödaktig ton. Senare omtalas de som gulvita medan inredningen var målad i vitt och guld. Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860. Del 2, Småland och Öland. 1993 |
