Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Tingsryd kn, URSHULT 2:1 URSHULTS KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 - Kyrkan uppfördes 1808-10 strax norr om platsen för den medeltida träkyrkan, som hade utdömts 1794 och som revs då den nya stod färdig. Ritningen till den nya kyrkan hade uppgjorts av Daniel Forsman vid ÖIÄ 1802 och var avsedd även för nybyggnaden i Almundsryd. Som grund låg en förslagsritning från socknens kyrkoherde Carl Stenstrand. Kyrkan beräknades rymma 1638 personer. Som byggmästare anlitades Nils Fredrik Wahlquist från Karlskrona. Kyrkans tillkomst och sockenbornas dagsverken i samband med uppförandet av den stora byggnaden skildras i Kyrkobyggnader 1760-1860, del 2, s 128 ff. Invigningen förrättades den 4 oktober 1812 av biskop Ludvig Mörner. I kyrkomiljön ingår fem bevarade kyrkstallar, belägna söder om kyrkan.

PLAN OCH MATERIAL - Kyrkan är orienterad i öster - väster med tornet i öster. Kyrkorummet utgörs av en stor, rektangulär sal med utbyggd, rektangulär sakristia bakom koret i väster och följer den fastställda ritningen från 1802. Huvudingången är belägen i tornet. En ingång är även placerad på den södra långsidan, dessutom finns en separat ingång till sakristian. Uppförd av sten, spritputsad och avfärgad i vitt med slätputsade lister och omfattningar. Sockeln oputsad. Taktäckningen utgörs numera av kopparplåt.

EXTERIÖR - Den enkla, nyklassicistiska exteriören följer den fastställda ritningen. Taklisten är kraftigt profilerad och ingångarna omges av klassicerande omfattningar. Tornet kröns av en fyrsidig lanternin av trä med karnissvängs huv. I de numera igensatta öppningarna är tornurets urtavlor placerade.

INTERIÖR - Kyrkorummets interiör präglas av den omfattande målade utsmyckningen från 1891, utförd av Ludvig Frid, och helt bevarad. Korväggens stora målning visar Jesu födelse, Korsfästelsen och Kristi himmelsfärd. Ovanför sakristiedörrarna ses på vänstra sidan Martin Luther som symbol för Ordet och på den högra Ecclesia, Kyrkan, i en kvinnas gestalt och som symbol för Sakramenten. Långväggarnas friser visar i tio scener Jesu intåg i Jerusalem och vandringen till Golgata, utförda av Frid som kopior efter Bertel Thorvaldsens marmorfris i Vor Frue kirke i Köpenhamn. Altaranordningen utgörs av ett fristående, modernt altarbord, uppställt framför den 1844 anskaffade predikstolen, som är placerad mot korväggen med uppgång från den bakomliggande sakristian. Bänkinredningen är till stor del bibehållen och liksom ursprungligen indelad i fyra rader. Dekormålningen på orgelläktarens barriär är utförd 1891 av Mattis Hörberg i samband med den stora utsmyckningen. Orgelfasaden härrör från 1825 års orgel. Inbyggnaderna under läktaren tillkom vid 1977 års renovering, då också inredningen fick sin nuvarande färgsättning i grått, brutet vitt och guld. Det tunnvälvda trätaket är målat i ljusockra. Vid 1891 års renovering kläddes taket med väv och målades blått med strödda stjärnor i silverbrons. Predikstol, altare och läktare målades i vitt och guld, bänkar och dörrar i ljus ek och läktarens pelare i porfyr.

Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860. Del 2, Småland och Öland. 1993