Stäng fönster Stockholm kn, HARSPRÅNGET 1 VÄSTERLEDSKYRKAN
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| HISTORIK FRÅN STOCKHOLMS STADSMUSEUMS KYRKOKARAKTÄRISERINGSPROJEKT. Grundstenen till Västerledskyrkan lades i november 1931. Redan i december året därpå kunde kyrkan invigas. Arkitekt var Birger Borgström (1890-1964). Av allt att döma är Västerledskyrkan den enda kyrkan han ritat. Han har stått för ritningarna till ett flertal bostadshus i Stockholm, bl a det s k Götgatspalatset med Göta Lejon 1928, och var också en av arkitekterna till Västerbron i Stockholm och Råsunda fotbollsstadion, båda från 1930-talet. Västerledskyrkan byggdes till på slutet av 1960-talet enligt ritningar av Hans Borgström (född 1922), son till Birger Borgström. För att lösa den stora bostadsbristen i Stockholms innerstad började staden i början av 1900-talet förvärva en rad stora gårdar utanför stadsgränsen i syfte att exploatera marken för bostadsbebyggelse.1908 köpte staden bl a Äppelviken och Alvik. Stadsplaner lades snart ut och trädgårdsstäder efter engelskt och tyskt mönster började byggas här på 1910-talet. 1916 inkorporerades Bromma socken med Stockholms stad. På grund av det snabbt ökande invånarantalet i Bromma församling började uppförandet av ytterligare en kyrka diskuteras under 20-talet. Den medeltida Bromma kyrka räckte inte till och låg dessutom för långt bort för många församlingsbor. Inte heller det församlingshus som uppförts i Bällsta 1925 eller de tillfälliga gudstjänstlokaler som inrättats i skolhusen i t ex Alvik och Äppelviken förslog. Till minne av polarforskaren och äppelvikssonen Finn Malmgren, som störtade i polarisen 1928, startades en insamling till ett kyrkbygge. Olika alternativa placeringar diskuterades innan valet föll på kvarteret Harsprånget uppe på Västerledshöjden, där man för övrigt tidigare hade firat friluftsgudstjänster. En arkitekttävling utlystes och tretton arkitekter bjöds in att lämna sina bidrag. Det segrande förslaget var "Påsk", ritat av Birger Borgström som för övrigt bodde i Bromma. Den 8 november 1931 lades grundstenen, som man hämtat uppe på höjden och som syns i tornets sydvästra hörn. 4:e advent 1932 invigdes kyrkan av ärkebiskop Erling Eidem i närvaro av bl a kung Gustav V. Det var mycket diskussioner kring namnet på den nya kyrkan innan det slutligen fastställdes till det helt profana Västerledskyrkan. På mitten av 1940-talet var Bromma Sveriges folkrikaste församling. Det dröjde till 1955 innan en församlingsdelning genomfördes varvid Västerleds församling tillkom. KÄLLFÖRTECKNING ATA Antikvarisk-topografiska arkivet SSM Stockholms stadsmuseums arkiv Cunelius, K m fl, Icke sten allena. Om kyrkorna i Västerled, Stockholm 1998 Illerstad, L, Nya Svenska kyrkor, del I Svealand, RAÄ 1990:2, Stockholm 1990 Reuterswärd, A, Västerledskyrkan - en byggnad som speglar tidens anda, Institutionen för miljövetenskap- och kulturvård, Göteborgs Universitet 2002 Hedlund, S, Västerledskyrkan, Sveriges Kyrkor Stockholm VIII, Stockholm 1940 "Välkommen till Västerledskyrkan", vägledning 2000. Uppgifterna är sammanställda av Stockholms stadsmuseum 2007. HISTORIK FRÅN BYGGNADSREGISTRET - Västerleds kyrka i Äppelviken, Bromma, invigdes 1932. Ritningarna är utförda av arkitekten Birger Borgström. Kyrkan är en tvåskeppig basilika med ett lägre och smalare, sydligt sidoskepp. De röda tegelmurarna under koppartak är byggda i funktionalistisk stil. Koret i öster avslutas med en svagt utspringande rundad absid. Sidoskeppets fönster har glasmålningar av Einar Forseth från 1933-34. Sakristian är byggd i norr. Mitt emot sträcker sig en församlingssal, Birgittasalen, mot söder likt en korsarm. I sydvästra hörnet reser sig ett genombrutet torn med fritt hängande klockor. Tornet täcks av ett flackt tak, krönt av ett enkelt kors. Till kyrkans huvudingången i vapenhuset genom ett vindfång intill kyrkans västmur leder en fritrappa. Innermurarna är putsade. Huvudskeppet täcks av ett plant trätak. Sidoskeppen har kryssvalv av tegel och öppnar sig mot huvudskeppet med arkadbågar. Korabsidens murar uppfylls med en monumentalmålning al fresco av Hugo Borgström, bror till arkitekten. Orgelläktaren sträcker sig utmed västmuren. En mindre muralmålning pryder platsen ovanför huvudingången och är utförd av Ingrid Jövinger 1932. 1968-69 genomfördes en renovering efter ritningar av Hans Borgström, son till arkitekten. Arbetet innebar bl. a. bänkinredningen och altaret byttes ut. En tillbyggnad med bl.a. församlingssal uppfördes utmed norra långmuren. Den har inga öppna arkader in mot själva kyrkorummet. Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1996-1999 HISTORIK FRÅN NYA SVENSKA KYRKOR - En kyrka i traditionellt högläge och med lång entrétrappa. Murad i rött fasadtegel. Horisontella muravjämningar i gavelväggar och flacka, dolda takfall är radikala formdrag i tiden. Romansk valvslagning över muröppningar hör till den tidigare stilepoken liksom interiören med sina basilikaformer. Högt mittskepp med trätak. Utbyggd, rundad absid med muralmålning av Hugo Borgström. Sidoskepp i söder med valvmurad arkad på olikformade pelare. Glasmålningar av Einar Forseth. Tillbyggd 1968 av Hans Borgström med församlingslokaler på norrsidan i anslutning till vapenhusets rustika fönsterbandsfasader. Källa: Illerstad, Lennart: Nya Svenska kyrkor. D1, Svealand. 1990 |
