Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Stockholm kn, TENSTA 3:8 SPÅNGA KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
Ovanligt många runstensfynd har gjorts i kyrkans murar och i dess närhet. Fynden tyder på att en träkyrka byggdes på den nuvarande kyrkans plats vid 1000-talets senare del eller omkring 1100. Det torn, som uppfördes i samband med en stenkyrka vid 1100-talets mitt, har murar som talar för att det använts i försvarssammanhang.

Under 1300-talets första hälft sattes långhusets ursprungliga fönsteröppningar i söder och norr igen och nya togs upp i söder. Rummet välvdes och troligen tillkom då kalkmålningarna med ornament som bl a fortfarande smyckar valvribborna. Valvkappornas figurativa måleri är uppskattat till att vara från 1440-talet. Valven är av en typ som främst förekommer i stads- och klosterkyrkor. De som ansvarade för kyrkobyggnaden var väl medvetna om rådande kyrkoideal och hade ovanligt stora resurser för en landsbygdskyrka.

Vid 1400-talets mitt revs det ursprungliga koret i öster och ett nytt, större uppfördes i samma läge. Samtidigt byggdes vapenhuset i söder. Båda byggnadsdelarnas valv fick dekorativa kalkmålningar, troligen i samband med byggnationen.

1600-talets gravkor är från en period då ätten Bonde på Hässelby slott var den stora markägaren i trakten. Gravkoret uppfördes för riksskattemästaren friherre Gustaf Bonde, som dog 1667. Västtornets nuvarande tornhuv tillkom 1825.

Med 1950-talets renovering ville arkitekten Erik Lundberg återställa så mycket som möjligt av den medeltida ”arkitektoniken”, som han uttryckte det. De medeltida kalkmålningarna, som övermålats 1905, togs fram på nytt. Altaret flyttades något åt väster för att bilda kyrkorummets samlingspunkt, inredningen av trä (bänkar, orgelfasad, altarring m m) utformades för att ge ett intimt intryck i kontrast till väggar, golv och altarets strama mur- och stenytor. Färgsättningen gjordes med avsikt att framhäva kalkmålningarna. Inredningen skulle ge en verkan av lugn och samling i kontrast till ”nutidslivets fartmentalitet” enligt Lundberg. Därför undveks all figurkonst och ljusföringen bearbetades noggrant. Fönstren i långhusets nordvägg murades igen liksom ingången i väster.

Spånga bildade med Järfälla ett pastorat t o m 1939. Spånga socken tillhörde Sollentuna härad till 1949 då större delen av Spånga inkorporerades med Stockholms stad. Församlingen fick sin nuvarande omfattning år 1980 då Kista församling bildades ur Spånga.