Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Stockholm kn, ULRIKA 1 KUNGSHOLMS KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
Före år 1600 fanns i stort sett ingen bebyggelse på den ö, som idag går under namnet Kungsholmen. Den ingick i Solna socken och församling och kallades länge Munklägret eftersom marken hade tillhört stadens svart- och gråbrödrakloster. Under 1600-talet blev ön alltmer bebodd och bebyggd.

1671 gav kungen, Karl XI, sitt tillstånd att här bygga en kyrka och bilda en egen församling. I korsningen av Hantverkargatan och Kaplansbacken låg det trähus som blev Kungsholms första kyrka. Det var när denna kyrka invigdes året därpå, 1672, som namnet Kungsholmen omnämndes för första gången.

1679 brann den lilla interimskyrkan ner till grunden och med den alla inventarier. I askan återfanns dock det nedsmälta nattvardssilvret, av vilket en av de vinkannor som än idag finns i kyrkan, tillverkades. Som provisorisk kyrka nyttjades under de närmaste åren en annan träbyggnad på Hantverkargatan, inom det som kom att bli Serafimerlasarettets område. Flera av de inventarier, som då skaffades, överflyttades senare till den nya kyrkan.

1673 påbörjades grundläggningsarbetena för den nya kyrkan. Arbetet fortskred sakta, bl a på grund av bristande medel, varför kyrkan invigdes först i december 1688. Året dessförinnan hade kung Karl XI befallt att kyrkan skulle bära namnet Ulrika Eleonora efter sin gemål. Arkitekt var Mathias Spieler som tidigare bistått Jean de la Vallée, som för övrigt var hans svärfar, vid uppförandet av Katarina kyrka. 1671 fick Spieler huvudansvaret för detta bygge i och med att de la Vallée utnämndes till Stockholms borgmästare.

För mer historik se kyrkan/kyrkobyggnaden.