Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Stockholm kn, NORRMALM 1:33 ADOLF FREDRIKS KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
Klara församling ägde enligt hävd en kyrkogård på platsen för Adolf Fredriks nuvarande kyrkogård. Det var en fattigkyrkogård för allmänna barnhuset, anlagd 1638. Den var något större än dagens kyrkogård, vilken minskades på 1920-talet då Sveavägen breddades.

1673–74 byggdes här ett enkelt träkapell. Det fick namnet S:t Olofs kapell efter handelsmannen Olof Larsson som donerade medel till byggnationen. Klara församling kunde här förrätta begravningar inomhus och få inkomster genom att sälja gravplatser. De församlingsbor som bodde norr om Kammakargatan hänvisades 1675 till S:t Olofs kapell som gudstjänstlokal. 1773 bildades en självständig församling med namnet Adolf Fredrik efter den förre kungen.

Med tiden hade kapellet så många brister och församlingsbornas antal hade ökat så att behovet av en ny kyrka var stort. Överintendent Carl Fredrik Adelcrantz fick uppdraget att rita en ny kyrka. Hans förslag medgav att kapellet kunde stå kvar tills den nya kyrkan var klar, vilket var ett önskemål från församlingen. Den nya kyrkan byggdes därför kring den gamla och fick liksom den en korsformad plan.

Under mycket högtidliga former lade kung Adolf Fredrik grundstenen till kyrkan 1768. Ett år senare, då murarna stod klara och ett provisoriskt brädtak lagts på taklaget, avstannade bygget av ekonomiska skäl. Sedan församlingen för byggnadsprojektets räkning fått ta del av kaffetulluppbörden i Stockholm kunde välvningen av kyrkans tak och kupol börja 1773. Året därpå revs den gamla kyrkan, inuti den nya, som invigdes av Gustaf III samma år. År 1776 beslutades att kopparplåt skulle läggas på taket och tornet började byggas och stod klart sju år senare.

För mer historik rörande kyrkobyggnaden se kyrkan samt bifogad PDF.