Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Stockholm kn, JÄGARBACKEN 1 HJORTHAGENS KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
HISTORIK FRÅN STOCKHOLMS STADSMUSEUMS KYRKOKARAKTÄRISERINGSPROJEKT.
Hjorthagens kyrka började byggas 1907 och invigdes den 25 mars 1909. Arkitekt är Carl Bergsten (1879-1935), som även har ritat Enskede kyrka (1913-15). Förutom många villor och inredningar har Bergsten bl a ritat två hyreshus i Stockholm, Liljevalchs konsthall (1913-17) och Stadsteatern i Göteborg (1927-34). I Norrköping, där han var född, har han ritat utställningspaviljongerna till Norrköpingsutställningen 1906, fabriker, bostadshus, en skola och ett bankhus.
Redan år 1900 började frågan om en kapellbyggnad i Hjorthagen utredas på uppdrag av Hedvig Eleonoras kyrkoråd. Vid den tiden bodde drygt 700 personer i Hjorthagen, de flesta arbetare i de närbelägna industrierna eller hamnen. Byggnadsingenjören Erik Lundroth, kontrollant vid församlingens pågående bygge av Oscarskyrkan, fick uppdraget att rita kapellet. Ritningarna var färdiga 1902 men underkändes av Överintendentsämbetet som ansåg att de estetiska krav som borde läggas på en kyrka inte uppfylldes. Kyrkorådet utlyste då en arkitekttävling som vanns 1904 av Carl Bergsten. Bergsten var då 25 år, hade nyligen avlutat sina studier och startat eget arkitektkontor. Han var starkt influerad av den samtida arkitekturen i Wien och Wiener Werkstätte, en konsthantverkssammanslutning som genom rena geometriska former reagerade mot den rådande jugendstilen. Till skillnad från Wienarkitekturens helt putsade fasader lät Bergsten klä sina fasader med mörkt tegel med vissa putsade partier. Bergstens formspråk var helt nytt i Sverige.
Varken Bergstens okonventionella och modernistiska förslag eller de andra förslagen motsvarade kyrkorådets önskningar. Kyrkorådet ville ge jurymedlemmen, arkitekten och hovintendenten Gustaf Lindgren (1863-1930) uppdraget, men med hänsyn till Bergsten, som trots allt vunnit första pris, föreslog Lindgren att de två skulle samarbeta. Samarbetet kom att ske helt på Bergstens villkor. Sex omarbetningar av det ursprungliga förslaget gjordes. Kyrkorådet ville förenkla det för att minska kostnaderna och tona ned de ornamentala uttrycken. Rådet ville också byta fasadmaterial från tegel till puts p g a rädslan för att förväxling skulle ske mellan kyrkan och elektricitetsverket i närheten. Bergsten lyckades dock i stor utsträckning driva sin vilja igenom.
Hedvig Eleonora församling hade delats 1906 varpå Engelbrekts och Oscars församlingar bildades. Innan Engelbrektskyrkan stod klar 1914 fungerade Hjorthagens kyrka som församlingskyrka för hela Engelbrekts nya församling.

Uppgifterna är sammanställda av Stockholms stadsmuseum 2007.

Hjorthagens kyrka i Stockholm stod färdig 1909. Hjorthagen var då en förort i vardande men är numera en stadsdel. Kyrkan står på en höjd i parkmiljö numera omgiven av bebyggelse och med vid utsikt över staden och Lilla Värtan med omnejd. Kyrkan ritades av arkitekten Carl Bergsten i jugendstil. Fasaderna är av olika typer rött, handslaget tegel. Kyrkorummet består av ett basilikalt långhus med kraftiga kontreforer och ett mittskepp, mycket brett i förhållande till sidoskeppen, samt en halvrund korabsid i direkt anslutning till det tvärrektangulära koret i sydmuren. Absidens sju glasmålningar är komponerade av Eigil Schwab. Huvudingången är förlagd till motsatta kortväggen mellan ett sidoställt, originellt utformat hörntorn och en osymmetriskt placerad, halvrund mindre utbyggnad, Mikaelikapellet, nu använt som lillkyrka men byggt som gravkapell. Ovanför kyrkans huvudingång finns två dekorativa konsolhuvuden i täljsten, verk av Tore Strindberg efter Bergstens skisser. Frånsett orgelfasaden är Hjorthagens kyrkorum fullständigt bevarat sedan byggnadstiden och utgör ett lysande exempel på sekelskiftets sakrala rumsuppfattning. Absiden med sitt hjälmvalv öppnar sig med en bred triumfbåge mot långhuset och dess tunnvalv av trä med låga, breda bågar. Murarna har dekorativa målningar av konstnären Filip Månsson. Läktaren är utformad som en rundbågig nisch väster om tornet och har en något utskjutande barriär. Kyrkan restaurerades 1967 under ledning av arkitekten Jan Wahlman. Resultaten består främst av att Mikaelskapellet fick sin nuvarande gestaltning.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1998