Stäng fönster Varberg kn, GRIMETON 9:7 M.FL. GRIMETONS KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| FÖRSAMLING 1995 - GRIMETON BEFOLKNINGSTAL - 1805: 562, 1900: 922, 1995: 722 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger på en svag förhöjning, i norra utkanten av Grimeton och ett stycke väster om godset Torstorp, vars ägare under lång tid innehade patronatsrätt. Gamla prästgården med pastorsexpedition är belägen centralt i byns korsväg. Kyrkan och bebyggelsen ligger centralt i det öppna odlingslandskapet, som dominerar i västra delen av socknen. I öster består landskapet mest av skogsmark. Grimeton ingår i riksintresse med ett odlingslandskap som präglas av tiden efter laga skiftet, stort antal delvis unika förhistoriska gravanläggningar - bl.a. järnåldersgravfältet vid Broåsen på gränsen mot Gödestads sn - storgårdar med välbevarad klassicistisk bebyggelse samt inte minst kyrkbyn. RASERAD KYRKA / RUIN - DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Murad stenkyrka med korsformig grundplan bestående av ett rektangulärt långhus med halvrunt korutsprång i öster, breda tvärarmar i långhusets östra del (sakristian inrymd bakom en skärmvägg i norra korsarmen) samt i väster ett torn. Kyrkans byggnadshistoria är komplicerad och något oklar. Möjligen ingår ännu partier av en medeltidskyrka i väster. Enligt uppgift skall kyrkan ha ny- eller ombyggts i samband med att Hermann Wolffradt på Torstorp erhöll patronatsrätt 1674 i Grimetons pastorat, som förutom Grimeton även omfattade Rolfstorp. År 1800 utvidgades kyrkan österut genom att korsarmar och ett nytt kor byggdes, på bekostnad av patronus Carl Otto Wolffradt och efter ritningar av arkitekt Olof Tempelman. Tornet tillkom 1919, efter ritningar av arkitekt Axel Lindegren. EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan är utvändigt vitputsad, och försedd med stora rundbågiga fönsteröppningar. Korsarmsgavlarna har klassicerande portalomfattningar med lunettfönster ovanför. Korsarmar och långhus har separata tegeltäckta sadeltak. Tornets kröns av en högrest kupolhuv med lanternin. Huvudingångar genom tornets bottenvåning samt mitt på tvärarmarnas gavlar. Det vitputsade kyrkorummet täcks av tunnvalv i trä. Kyrkans fasta inredning härrör i allt väsentligt från den inre restaurering som företogs i slutet av 1910-talet efter Lindegrens ritningar. ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - I kyrkan förvaras delar av en medeltida kalkstensdopfunt. Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2001. |
