Stäng fönster Täby kn, KLOCKSTAPELN 1 M.FL. TÄBY KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| HISTORIK FRÅN STOCKHOLMS LÄNS MUSEUMS KYRKOKARAKTÄRISERINGSPROJEKT Täby kyrka uppfördes som sockenkyrka under senare hälften av 1200-talet. Den har ett rektangulärt långhus med kor och är ett tidigt exempel på salkyrka. Sakristia med ribblöst kryssvalv av tegel byggs till i norr under 1300-talet och i söder uppförs vapenhus med gavelröste av tegel. Efter en brand i kyrkans tak i mitten av 1400-talet slås fyra kryssvalv av tegel över långhus och kor. På 1480-talet målas kyrkorummets väggar och valv av Albertus Pictor (ca 1440-1509) och hans verkstad. Valven har aldrig varit överkalkade och hör delvis till Alberts kvalitetsmässigt förnämsta målningssviter. Vid en restaurering på 1780-talet får kyrkan fönster mot norr, fasaderna slätputsas, interiörens väggar vitkalkas och kyrkan får delvis ny inredning ritad av arkitekten Jean Eric Rehn (1717-1793). Kyrkan är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen. (Enligt uppgift i karaktäriseringsprojektet ska kyrkan ha legat inom ett riksintresse för kulturmiljön, men det stämmer inte. BeBR 240108) Täby är en av Upplands fornlämningsrikaste socknar. Redan under bronsåldern började här en enkel bondekultur växa fram. Från 1000-talet finns Täby belagt som ortnamn på de vikingatida runstenarna vid Jarlabankes bro, byggd över sankmarken vid Täby tä där tä betyder smal väg mellan gärdesgårdar eller dylikt. Det är möjligt att Täby kyrka som så många andra medeltida kyrkor föregåtts av en träkyrka. Den nuvarande kyrkan byggdes centralt och för Täby finns anledning anta att kyrkobygge och sockenbildning skett på en eller flera större jordägares initiativ i ett område som utvecklades till ren frälsejord. När kyrkan stod färdig omkring 1280 var hela Täby förenat i en socken, som fått namn efter den by där kyrkan byggdes. Delar av en runsten har påträffats inmurad i vapenhusets yttervägg. Den tillkom med största sannolikhet på grund av att stenar till bygget, som utfördes under senare hälften av 1400-talet, hämtades från Fittja strax väster om kyrkan. Äldsta delen av kyrkogården omges till stor del av den medeltida bogårdsmuren. Senare, troligen under 1400-talet, uppfördes södra stigluckan med tegelmurat gavelröste i munkförband. 1763 ersattes en äldre klockstapel med den nuvarande uppe på höjden norr om kyrkan. Lindarna, planterade 1785, markerar kyrkogårdens omfattning fram till utvidgningen 1911 mot väster. Norra stigluckan nybyggdes 1929. Idag är Täby kyrka en av fem kyrkor i en församling som tillhör de folkrikaste i landet. KÄLLFÖRTECKNING ATA Antikvarisk-topografiskt arkiv SLM Stockholms läns museum Täby församlings arkiv Göthberg, L, Konserveringstekniska studier, vol 12, Stockholm 1996 Bergström, P, m fl, En vägvisare till Albert Målares kyrkor, Helsingborg 1992 Brandel, S, Sveriges kyrkor. Uppland I, Stockholm 1918 Ferenius, Nordström, Nohrenius, Berglund, Täby - stan på landet, Uddevalla 1985 Ferm, O, och Rahmqvist, S, Stormannakyrkor i Uppland under äldre medeltid, Stockholm 1985 Jarneberg, E, Täby - Historik, trakter, platser,Täby hembygdsförenings årsskrift Nr 25, Jönköping 1993 Kilström, B I, Kyrkorna i Täby. Upplands kyrkor 191, Katrineholm 1983 Nilsén, A, Program och funktion i senmedeltida kalkmåleri, Stockholm 1986 Nisbeth, Å, Bildernas predikan, Värnamo 1986 Stenberg, R, Fornvännen 1948 Uppgifterna är sammanställda av Stockholms läns museum 2007. Täby kyrka är belägen vid slutet av en ås på svagt sluttande mark. Socknen är rik på runstenar, de härrör främst från missionsperioden, 1000-talet. Kyrkan är uppförd av gråsten, den har putsade fasader och höga, branta sadeltak. Det är en salkyrka, rektangulärt långhus i fyra travéer, sakristia i norr och vapenhus i söder. Ingång sker numera genom västentrén. Långhuset uppfördes under 1200-talet. Sakristian ligger inte i förband med långhuset, men delade meningar råder om huruvida den är tidigare eller senare. Vapenhuset tillfogades på 1400-talet, här finns en ekdörr, med gotiska järnbeslag, från 1400-talet bevarad. Kyrkan välvdes under 1400-talet, då den gamla takanordningen eldhärjats. Målningarna anses härstamma från Albertus Pictors verkstad och dateras till 1400-talets sista decennier. Valvmålningarna har aldrig varit överkalkade. Vapenhusets målningar anses vara äldre. Under 1700-talet putsades väggarna interiört och exteriört. Dessutom förstorades fönstren och två nya upptogs på norra sidan. 1883 omgjordes västentrén till huvudingång. Under samma period omändrades interiören i tidens smak. Nuvarande utseende är ett resultat av 1929 års återställande restaurering. Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1996 |
