Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Berg kn, HOV 1:52 HACKÅS KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
FÖRSAMLING 1995 - HACKÅS

BEFOLKNINGSTAL - 1805: 628, 1900: 1530, 1995: 1293

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. Gillhov avskild som kapellförsamling 1860-1926. Befolkningstalen inkl. Gillhov.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger på en höjdplatå ovanför Storsjön med vid utsikt mot Oviksfjällen. Odlingsbygden med rötter i järnålder runt kyrkan ingår i Storsjöbygdens riksintresseområde. Klockstapeln norr om kyrkan uppfördes av Pehr Olofsson i Dillne 1750-52.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Hackås kyrka, som utgörs av en på 1770-talet utvidgad stenkyrka från medeltiden, består av ett långhus med rakt avslutat korparti i öster, sakristia i öster och vapenhus i väster. Kyrkan äldsta delar uppfördes under tidig medeltid och består av nuvarande långhusets östra del och sakristian, vilken utgör det ursprungliga koret med absid, den nordligast bevarade i Sverige och enda i Jämtland. Grundmurar till ett sannolikt medeltida murat västtorn och till långhusets ursprungliga västgavel blottlades 1972 i nuvarande långhusets västra del. Vid okänd tidpunkt avskildes absiden till sakristia. Tornet åskskadades i slutet av 1740-talet och revs 1761. 1770-71 ombyggdes kyrkan av Pehr Olofsson i Dillne. Långhuset förlängdes västerut, altaret placerades i det tidigare långhusets östra del och koret avskildes till sakristia. Samtidigt förstorades fönstren och långhuset fick sin nuvarande takform. Ett vapenhus i trä uppfördes vid västgaveln 1876, men ersattes av ett nytt i sten 1959.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkans exteriör karakteriseras av långhusets valmade mansardtak från 1700-talet och det välbevarade medeltida absidkoret, med den ursprungliga takvinkeln i behåll och ett ursprungligt östfönster i absiden. Ingång genom vapenhusets norra sida. Det långsmala kyrkorummet täcks invändigt av ett spegelvalv. Den ursprungliga triumfbågen i långhusets östvägg har förstorats efter medeltiden, men igenmurades så när som på en dörröppning 1770-71. Även tribunbågen till absiden är igenmurad på samma sätt. Absiden täcks av ett murat hjälmvalv, sakristian (f.d. koret) av ett målat innertak av trä från 1601. Kyrkans väggar är rikligt försedda med välbevarade kalkmålningar från olika tider, av vilka de i absiden och nuvarande sakristian aldrig varit överkalkade. De i absiden härrör från 1200-talet, Jämtlands äldsta, och 1400-talet. Väggmålningarna i långhuset och nuvarande sakristian tillkom 1601 och är signerade Jonas Olai och Olaus Erici. Figurmålningarna i långhustaket utfördes av Anders Berglin efter ombyggnaden 1770-71. Altaruppsatsen från 1781 och predikstolen från 1780 är utförda av Johan Edler d.ä. och målade av Anders Berglin. Skenarkitekturen och draperierna på väggen bakom dem målades av Pehr Sundin 1809-11. Bänkinredningen härrör huvudsakligen från 1771. Läktaren stod färdig 1803, orgelfasaden 1874. Kyrkan restaurerades 1923 efter program av Eric Festin och ritningar av Knut Nordenskjöld, varvid bl. a. kalkmålningarna på väggarna i långhuset togs fram. Kyrkan restaurerades åter 1958-59 och 1972.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.