Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Skellefteå kn, BYSKE 2:5 BYSKE KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
Under 1800-talet började man diskutera att dela av den norra delen av Skellefteå väldiga storsocken till ett eget pastorat. Efter en långvarig dragkamp mellan Byske och Finnträsk om att bli huvudort för den nya socknen bestämdes 1867 att kyrkan och prästgården skulle förläggas till Byske, ca 30 km norr om Skellefteå. Byske hade med sitt kustnära läge vid Byskeälvens utlopp bättre förutsättningar för handel och kommunikation än Finnträsk, det fanns en livskraftig industri och jordbruksmarken var betydligt bättre än längre upp i älvdalen. Trakten präglas i sin helhet av skogen, vilket gav upphov till en expansion av sågverksindustrin under 1800-talet. Strax utanför Byske fanns också det relativt folkrika bruksamhället Ytterstfors med sågverk, glasbruk och egen brukskyrka, som kom att byggas om till skola sedan Byske kyrka uppförts. När Byske socken bildades 1875 fanns inom dess gränser drygt 5500 invånare och 1925 nåddes toppnoteringen med drygt 10800 invånare. Byske älvdal utgör en kulturmiljö av riksintresse tack vare de talrika lämningarna från äldre jakt- och fångstkultur, samisk nomadkultur, 1800-talets kolonisationsepok och skogsbruket samt kyrkorna i Fällfors och Byske med Byske kyrkstad (AC 21).

Den nya kyrkan i Byske förlades till en höjd ovanför Byskeälven som kom att kallas Kyrkberget. Förutom det natursköna läget valdes platsen för att den låg mitt mellan Byske by och Byske affärscentrum med Ytterstfors sågverk och glasbruk.

Ett hundratal meter närmare samhället i sydost ligger kyrkstaden och sockenstugan. Ursprungligen planerades en stor kyrkstad med hela 89 stugor och ett stort antal kyrkstallar. Detta genomfördes dock aldrig. Istället flyttades några tvåvånings kyrk-stugor hit från Skellefteå kyrkstad och några kyrkstugor i en våning uppfördes. Idag består den lilla kyrkstaden av åtta faluröda kyrkstugor i en eller två våningar, huvud-sakligen med timrad stomme, vita foder, dörrar och fönster samt sadeltak av pannplåt. Stallarna som också blev färre än planerat revs i mitten av 1930-talet. Sedan 1986 är kyrkstaden skyddad som byggnadsminne.

Ett stenkast nedanför (söder om) kyrkstaden, på andra sidan en gles tallskogsdunge, ligger Gamla kyrkogården vackert beläget intill Byskeälven. Den Norra kyrkogården återfinns ca 3 km från kyrkan vid samhällets norra utkant.