Stäng fönster Härjedalen kn, TÄNNÄS KYRKBY 7:8 TÄNNÄS KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| HISTORIK FRÅN PROJEKTET SOCKENKYRKORNA. KULTURARV OCH BEBYGGELSEHISTORIA - FÖRSAMLING 1995 - TÄNNÄS BEFOLKNINGSTAL - 1805: 374, 1900: 1297, 1995: 1661 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Socknen utbruten ur Hede senast omkring 1550. Ljusnedal utbröts till egen bruksförsamling 1680, annexförsamling inom Tännäs socken 1922. LÄGE OCH OMGIVNING - Tännäs är en fjällsocken som i väster gränsar till Norge. Kyrkan ligger i Tännäs kyrkby i en sydsluttning upp mot Tännäsberget. Kyrkan och kyrkbyn, Sveriges högst belägna, har kulturvärden av riksintresse. Brukskyrka uppfördes vid Ljusnedals bruk på 1750-talet, distriktskyrka tillkom på 1920-talet i Funäsdalens tätort (se nedan). Kapell har uppförts i Högvålen 1960 och i Bruksvallarna 1978. RASERAD KYRKA / RUIN - I: Traditionen omtalar att ett kapell eller en kyrka fanns i Tännäs senast på 1400-talet. Vid 1600-talets mitt började man diskutera att ersätta en då befintlig äldre kyrka med en ny. II: En träkyrka, sannolikt belägen söder om den nuvarande, invigdes 1672 och restaurerades eller ombyggdes på 1790-talet. DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - III: Nuvarande träkyrkan uppfördes, enligt beslut ett stycke norr om den gamla, mellan 1840 och omkr. 1855 av byggmästaren Johan Nordell efter ritningar av Johan Adolf Hawerman. Den består av rektangulärt långhus med rakslutet korparti i öster, sakristia vid östgaveln samt västtorn. EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Den välbevarade klassicistiska kyrkan har flackt sadeltak, tornet låg lanterninhuv. Den ljust gråmålade panelarkitekturen livas av en stramt hållen arkitektur med pilastrar och gesimser i trä. Ingång genom tornet i väster. Kyrkorummet täcks av ett flackt tunnvalv med profilerad taklist och väggpilastrar.Inredningen är välbevarad sedan byggnadstiden. Färgsättningen är gråvitt med guld och inslag av blått och rött i altarväggens skenperspektiv, målat av Nils Magnus Åkerström från Östersund 1856. Altaruppsatsen med ett kors med svepeduk, predikstolen och den slutna bänkinredningen är troligen från byggnadstiden. Orgelläktare byggdes först 1957-58, orgelfasaden 1960. Interiören ommålades senast 1984, med ledning av den ursprungliga färgsättningen. ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - Kyrkan äger ett flertal medeltida inventarier. Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002. HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 - Belägen på sluttningen mot den mer eller mindre numera uppdämda sjön Lossen. Kyrkobygget påbörjades 1840, men avbröts för att återupptas 1851 av byggmästaren Johan Nordell. Kyrkan stod färdig ca 1855. Ritningen var troligen upprättad av Knut Schanke från Röros, något reviderad av J. A. Hawerman 1840. Invigningen ägde rum den 10 oktober 1858 av prosten N. Nordien. Den gamla tornlösa träkyrkan från 1672 såldes som ved 1849, rester av grunden finns sannolikt bevarade under mark på kyrkogården, något söder om den nuvarande kyrkan. PLAN OCH MATERIAL - Rektangulär kyrkobyggnad med kor och en stor sakristia i öster samt torn i väster. Ingång genom tornet. Separat ingång till sakristian från norr. Materialet är timmer. Putsad och gråmålad naturstenssockel. Fasaderna är klädda med liggande vitmålad panel. Slätpanel på tornets hörn. Yttertaket belagt med bandtäckt svartmålad plåt. Ursprungligen spåntak. EXTERIÖR - Förutom att tornet byggts lägre återgår exteriören på de existerande ritningarna. 1837 års ritning visar ett torn avslutat med lanternin och spira, vilket dock troligen aldrig kom till utförande. Det existerande tornet förhållandevis lågt och kompakt med låg korsprydd lanternin utan öppningar. Exteriören troligen oförändrad sedan byggnadstiden. INTERIÖR - Det ljusa kyrkorummet har väggarna klädda med gråvit stående slätpanel. Innertaket består av ett flackt tunnvalv med längsgående panel, med blågrå målade rundlar kring kronornas fästen. Inredningen målad i ljusa grå och vita färgtoner. Korväggen prydes av en altaruppställning med kannelerade pilastrar som bär upp en båge. På den ljusmålade sockeln, ursprungligen mörkare grå, ett förgyllt kors med svepduk mot ett målat golgatalandskap. Sockeln flankeras av förgyllda änglar. Svartmålat altare med snidad guldrelief. Direkt på den bakomvarande korväggen skenarkitektur i två våningar målad i vitt, rosa och ljusblått samt draperimålning, allt utfört 1856 av Nils Magnus Åkerström från Östersund. Vitmålad dopängel. Predikstolen i vitt med förgyllda lister och emblem från byggnadstiden. Draperimålning och skenarkitektur förekommer även bakom predikstolen. Den äldre kyrkans predikstol, delvis förstörd, utförd av Jöns Ljungberg omkring 1796 finns uppställd i sakristian. Troligen ursprunglig men moderniserad sluten bänkinredning i två kvarter, målad i ljusgrått och beige med gula lister, dörrarna numrerade. Läktare byggdes först 1957-58. Orgeln med modern fasad byggd 1960 av Grönlunds Orgelbyggeri. Golv av breda plankor. Dörrarna in till kyrkorummet dekorerade med snidad allmogedekor. Över entrén till kyrkorummet snidad dekor, utförd av Ljungberg omkring 1796 för den äldre kyrkan. Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860. D 4, Härjedalen, Jämtland, Medelpad och Ångermanland |
