Stäng fönster Karlskoga kn, BREGÅRDEN 2:52 M.FL. KARLSKOGA KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| FÖRSAMLING 1995 KARLSKOGA BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 4694, år 1900: 10663, år 1995: 32949 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Socknen avskiljdes 1583 ur Knista under namnet Möckelsbodar. Socknen fick senast 1589 namnet Karlskoga. Denna socken kom till skillnad från Knista att tillhöra landskapet Värmland. År 1630 avskiljdes Bjurtjärn, 1753 Karlsdal och 1883 Degerfors. Karlsdal införlivades igen 1922. Befolkningstalen: Inkl. Karlsdal (1900: 512 inv.) LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkplatsen är belägen centralt i staden, på sluttningen av Rävåsen ned mot sjön Möckeln. Den nuvarande stora korskyrkan i trä är uppförd i anslutning till den gamla kyrkan, vilken delvis är bevarad. RASERAD KYRKA / RUIN - DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - I: Den första träkyrkan i Karlskoga påbörjades omkring 1586 och bör ha stått färdig senast vid sekelskiftet 1600. Av den äldsta kyrkan återstår nu endast koret, som fick funktion som sakristia till det senare utbyggda kyrkorummet. Förmodligen hade den ursprungliga kyrkobyggnaden formen av en salkyrka med rak östvägg. II: Kyrkan utbyggdes i etapper under 1600-talet, men fick befintlig planform först 1706. Den timrade kyrkan har därefter en korsformad plan, med tresidigt avslutat korparti, vidbyggd sakrista i öster samt västtorn. År 1705 meddelar ett protokoll att kyrkan var så illa funderad och uppbyggd att den skrider isär med bägge väggarna och vill kullfalla. Vid denna sista byggnadsetapp ska bl.a. korsarmarna ha tillfogats. EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan framstår såväl exteriört som interiört som en av de mer välbevarade bergslagskyrkorna från 1600- och 1700-talet. Ytterväggarna är spånklädda och rödmålade under valmade, spåntäckta sadeltak; tornet kröns av en hög, kopparplåtslagen spira. Ingångar genom tornet i väster samt på den norra och södra korsarmsgaveln. Kyrkans inre är helt övervälvt; det dekorativa och figurativa måleriet från 1700-talets början har framtagits i etapper vid restaureringar under vårt eget sekel. Vid restaureringen som skedde 1891-92 av arkitekt Carl-Fredrik Ekholm hade väggarna klätts in med panel och en ny öppen bänkinredning installerats. Ett återställande av kyrkorummet, men med nämnda bänkinredning i behåll, skedde dels 1916, med Magnus Dahlander som arkitekt, dels 1946-47, under ledning av Einar Lundberg. Av äldre bevarad inredning finns i kyrkorummet altaruppsatsen i barock från 1600-talets slut (1680-talet?) och den sengustavianska predikstolen, skänkt 1774 av brukspatron Johan Camitz på Degernäs. Till kyrkans konst- och kulturhistoriskt rikaste inslag hör de ursprungliga vägg- och valvmålningarna i nuvarande sakristian - den gamla träkyrkans kor - som intar en framträdande plats i det svenska, efterreformatoriska kyrkmåleriet. Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1994 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2005. |
