Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Tanum kn, BOTTNA 12:1 BOTTNA KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
FÖRSAMLING 1995: BOTTNA
BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 392, år 1900: 631, år 1995: 237

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger på en höjd omgiven av bebyggelse och odlingsmark. Läget ansluter till en korsväg med större vägar från tre väderstreck. Kyrkan är belägen på impedimentmark centralt i den större dalgång med odlingsmark som leder ned mot kusten och Bottnefjorden. Den fornlämningsrika Bottnadalen bildar riksintresse med småskalig jordbruksbebyggelse och medeltida kyrkor. Monumentalgravar, gravfält och hällristningar är några fornlämningstyper som förekommer. Bottna socken ligger norr om Sotenäslandet.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består av ett rektangulärt långhus med rakt avslutat korparti; västtornet är nedtill murat i sten medan den övre delen har stomme av trä. Den äldsta stenkyrkan, varav väsentliga delar ännu återstår i väster, hade ursprungligen ett smalare, absidförsett kor. Den murade tillbyggnaden i väster torde också vara medeltida och utgöra en rest av ett påbörjat eller senare nedmonterat västtorn. Under 1500- eller 1600-talet uppfördes det befintliga korpartiet, troligen tätt intill absidkorets murar (enligt ett tolkningsförslag utgör det befintliga korpartiets nisch ett "avtryck" av absidens rundning). I samband med tillkomsten av det nya koret upptogs förmodligen också den södra ingången till tornbyggnaden, vilken nu fick funktion som vapenhus. Långhusets ursprungliga sydportal sattes då igen.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan har vitputsade fasader, korgaveln är klädd med vitmålad träpanel. Långhuset har ett tegeltäckt sadeltak. Tornets murade nederdel har valmat plåttak; den smalare träöverbyggnaden är klädd med vitmålad träpanel och har fyrkantiga ljudgluggar, den kröns av en pyramidformig huv med svängda takfall, vindflöjeln bär årtalet 1763. De rundbågiga fönsteröppningarna upptogs vid mitten av 1700-talet. Två ingångar finns på södra sidan: huvudingången via vapenhuset samt en mindre koringång. Kyrkorummet har vitputsade väggar och täcks av ett flackt trätunnvalv vilande på en profilerad taklist. Altaruppsatsen av skulpterat trä är utförd omkring 1725. Den mångkantiga predikstolen pryds av arkadbågar och kolonnetter samt har inskriptioner med årtalet 1614. En genomgripande inre restaurering ägde rum 1965-66 under ledning av professor Erik Lundberg.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvariämbetet, Byggnadsregistret / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria.