Stäng fönster Jönköping kn, GRÄNNA KYRKA 1 GRÄNNA KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Kyrkogården runt Gränna kyrka har anor från minst 1100-talet, då en kyrka uppfördes på platsen. Vid arkeologiska utgrävningar har en kristen grav påträff ats under denna kyrka vilket skulle kunna indikera att en ännu äldre kyrka stått på platsen. Kyrkogården har utvidgats vid minst två tillfällen: 1746 då ”Klockarelyckan”, en äng öster om kyrkogården som var avsatt för bete för klockarens djur, togs i anspråk och 1814 då kyrkogården utvidgades åt norr och söder. Redan 1652 hade dessa områden reserverats för kyrkogårdsutvidgning då Gränna stadsplan utformades. Kyrkogårdsmuren har genomgått en rad kända förändringar. Under 1600-talet murades ett valv över ingången i söder 1608 och hela muren skulle muras om 1624. 1662 murades den norra kyrkogårdsingången igen medan den södra byggdes om. På 1700-talet handlade det mest om underhåll, efter att det konstaterats 1704 att muren var förfallen gjordes den i ordning 1722. Samtidigt infördes ett system där muren delades upp mellan stad och landsbygd, där landsbygdsdelen i sin tur delades upp mellan de olika gårdarna. Varje gård och staden ansvarade för att en viss del av muren hölls i ordning. 1730 kom en uppmaning att rödfärga och tjärstryka de delar av muren som var av trä. 1814 murades hela muren om i samband med utvidgningen av kyrkogården. Klockstapeln byggdes 1662 och användes fram till 1761 då klockorna fl yttades över till kyrkans torn efter att detta byggts om. Klockstapeln stod därefter oanvänd. 1981 anlades en minneslund och en urnlund på kyrkogården, i slänten nedanför Freytag-Ramsayska gravkoret. Några uppgifter eller avbildningar från äldre tid över kyrkogården saknas vilket innebär att det är osäkert hur den äldsta kyrkogården var utformad. Förmodligen liknade den en äng med självsådda växter och träd, sannolikt indelad i tomter, ett för varje sockenhemman. En sådan uppläggning användes på de fl esta kyrkogårdar före 1800- talet. De enskilda gravplatserna var vidare oregelbundet placerade med omarkerade gränser. Oregelbundna, förvildade och ständigt under förnyelse var de ängslika kyrkogårdarna fram tills de mer stadslika parkidealen började prägla även landsortskyrkogårdarna i slutet av 1800-talet. Eftersom så lite av kyrkogårdens äldre struktur finns bevarad är det osäkert om det parkidealet hann införas på kyrkogården innan den nya kyrkogården anlades 1868. |
