Stäng fönster Linköping kn, SLAKA 2:5 SLAKA KYRKA (SOFIA ALBERTINA KYRKA)
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| FÖRSAMLING 1995 - SLAKA BEFOLKNINGSTAL - 1805: 1071, 1900: 1124, 1995: 7774 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger i det fornlämningsrika övergångslandskapet knappt 5 km söder om Linköping i en välbevarad, agrart präglad gods- och kyrkomiljö, som är klassad som riksintresse. På kyrkogården finns ett bårhus. Runt kyrkan finns ett församlingshem (f d ålderdomshem), f d prästgård, två f d skolor samt en skola i funktion. Slaka är i dag ett modernt förortsområde. RASERAD KYRKA / RUIN - DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består av ett rektangulärt långhus med tresidigt avslutat korparti, sakristia likaså tresidigt avslutad i norr och torn i väster. I: De äldsta partierna i den befintliga kyrkan härrör från äldre medeltid. Kärnkyrkans utformning är dock obekant. Ett torn, det ännu bevarade, hörde antingen till den ursprungliga anläggningen eller tillbyggdes kort tid därefter. Kyrkans vidare byggnadshistoria är osäker. En i kyrkan bevarad inskriftstavla uppges att den blev "förbättrad 1335". Enligt uppgifter av Hadorph blev kyrkan tillökad på gaveln i herr Sten Stures tid. Han omtalar även att kyrkan välvdes 1470. Ett vapenhus, likaså troligen senmedeltida, fanns i söder. Vid en ombyggnad 1689 vidgades kyrkorummet genom att den södra långhusmuren lades i liv med vapenhusets yttermur. 1746 påbyggdes tornet av Petter Frimodig. Riven 1781, förutom delar av långhusets sydmur och tornet, i samband med att ny kyrka uppfördes på samma plats. II: Den nuvarande kyrkan, även benämnd SOFIA ALBERTINA KYRKA, uppfördes av byggmästarna Petter Andersson och Måns Månsson 1781-83, med återbruk av föregångarens sydmur och torn. Byggmästarna hade troligen gjort ritningarna, som dock reviderats vid ÖIÄ, förmodligen av Olof Tempelman. EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Välbevarad gustaviansk exteriör. Fasaderna är putsade, förutom tornets nedre delar som har blottat kalkstensmurverk. Den nuvarande färgsättningen med ljusröda murar samt vita hörn, fönstersmygar och listverk härrör från arkitekt Johannes Dahls restaurering 1938, men återgick då på iakttagelser av äldre putslager. Långhuset har ett valmat sadeltak vars nuvarande tegeltäckning härrör från 1910. Västtornet har för de romanska tornet karaktäristiska höfter. Dess övre våning samt överbyggnaden med åttkantig lanternin och spira fick sin befintliga utformning 1856-57. Ingång i väster samt mitt på långhusets sydsida. Även interiören är mycket välbevarad. Kyrkorummet har tunnvalv av trä i långhuset och hjälmvalv över korpartiet. Läktarunderbyggnaden utfördes 1980. Altartavlan är av Pehr Hörberg 1801. Den inramande ädikulan gjordes 1783 av Jonas Berggren, som målat den ursprungliga altartavlan. Även predikstolen är ursprunglig och från byggnadstiden, den ritades av tapetfabrikören Johan Wortzelius och utfördes av snickarmästare Torngren i Linköping. Orgel-verket utfördes av P Schiörlin (ombyggt 1938), orgelfasaden ritades av Olof Tempelman. Orgelläktaren är samtida med kyrkan, båda tillkom 1783. Bänkinredningen förnyades 1855, men byggdes om i samband med Dahls restaurering 1938. Efter Dahls renovering har i huvudsak utförts underhåll, bl.a. 1980 (Ture Jangvik). ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - Delar av en medeltida dopfunt finns bevarade. Ett senmedeltida altarskåp prydde altaret fram till 1781 (dock ej 1744-46). Förutom det har ett flertal andra medeltida skulpturer bevarats, en tronande Maria, en Anna-själv-tredje och ett okänt manligt helgon. Ett märkligt inslag i kyrkan är det antependium som prinsessan Sofia Albertina skänkte kyrkan 1784, gjort av inhemskt siden. I kyrkan finns en minnestavla uppsatt av riksantikvarien Johan Hadorph över sina föräldrar som bodde på gården Haddorp i Slaka socken. Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000; rev. 2003. |
