Stäng fönster Nybro kn, HÄLLEBERGA KYRKA 1:1 HÄLLEBERGA KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Om Hälleberga kyrkogårds äldsta tid är lite känt. I utdrag av sockenstämmoprotokoll som publicerats finns en notis som rör kyrkogården i samband med bygget av den nya kyrkan. Den gamla klockstapeln och kyrkogårdens stiglucka ska säljas på auktion. Man hade alltså planer på att modernisera även kyrkogården i samband med uppförandet av den nya kyrkobyggnaden. Den äldsta kyrkan ska ha legat sydost om ingången till dagens kyrka. Man kan därför anta att delar av kvarter A och B utgör de äldsta brukade områdena av dagens kyrkogård. Här finns bl.a. två gjutjärnshällar som ska ha flyttats ut från den gamla kyrkan och placerats på kyrkogården. Troligen utvidgades kyrkogården så att den kom att den omfattade hela kvarter A och B i samband med att den nya kyrkan byggdes 1819-21. Den äldsta bild som finns i museets samlingar är ett vykort från år 1900. Bilden visar kyrkan och kyrkogården från söder. Kyrkogården är främst utlagd söder om men även väster om kyrkan. Kyrkan och kyrkogården är högt belägna. En hög stödmur av kanthuggen natursten omger kyrkogården. Stenen ska ursprungligen ha varit avsedd för kyrkobygget 1819 men att frakta lämplig sten till platsen blev för dyrt och omständligt. Bönderna begärde och fick tillstånd att istället uppföra kyrkan av trä och putsa den. Den sten som redan forslats fram användes istället till kyrkogårdsmuren. Ovanpå stödmuren sattes ett järnstaket upp och kyrkogårdens södra ingång iordningställdes med portstolpar av granit och svartmålade smidesgrindar. På fotografiet syns också en bod utanför kyrkogårdens sydvästra hörn. Den ska ha använts för att dela ut fattighjälp. Den första kända utvidgningen av kyrkogården gjordes år 1900. Då tillkom delar av kvarter B samt kvarteren C och D. Idag syns gränsen för denna utvidgning som en svag sluttning på kyrkogården. På 1930-talet gjordes en omläggning av de områden som då ingick i kyrkogården d.v.s. kvarter A-D. Man följde de klassicistiska principerna, vilket var vanligt på landsortskyrkogårdar. Kyrkogården fick ett rätvinkligt gångsystem där två av gångarna betonades med alléer av knuthamlade almar. Gravkvarteren fick en tydlig avgränsning och alla utom kvarter A ordnades så att köpta gravplatser placerades i en ram runt kvarterens ytterkanter. I mitten placerades linjegravar. Linjegravarnas gravvårdar placerades i öppen jord. År 1940 påbörjas arbetet med ytterligare en utvidgning. Eftersom kyrkan är placerad på en hög kulle valde man att bygga den nya delen på uppbyggda terrasser norr och öster om den gamla kyrkogården. Den nya ytan kommer att ge 196 allmänna gravplatser och 302 köpta gravplatser. Förslaget ritades av arkitekt Per Wirde, Algutsboda. Planerna godkändes med vissa förbehåll. Församlingen skulle för det första lösa ägande frågan till den mark som skulle användas. För det andra skulle en ny brunn grävas åt den bostadsfastighet som låg söder om kyrkogårdsmuren och vars brunn riskerade att förorenas i och med utvidgningen. Avslutningsvis skulle församlingen förbinda sig att låta ett 10 meter brett område i den södra delen av utvidgningen avsättas för planteringar och inte för gravsättningar. Även det var en eftergift gentemot ovan nämnda bostadsfastighet. Arbetet utfördes av en entreprenörfirma från Fliseryd. Eftersom det enligt skrivelserna fanns ont om bra sten för de stödmurar och stenmurar som skulle byggas gjordes dessa av cement. Utmed murarna planterades murgröna. På murarna placerades ett svartmålat smidesstaket som tillverkades av Natanael Adolfsson, Gullaskruv. År 1950 inkom en skrivelse till Riksantikvarieämbetet författad av J. E. Anderbjörk där det ifrågasattes om församlingen haft tillstånd till att bygga stödmurarna av cement. Det bör dock församlingen ha haft eftersom det sägs uttryckligen i arkitekt Wirdes förslag från 1940. På ett flygfotografi från 1950 ser man att kvarteren E, F, G och H på den nya delen norr och öster om kyrkan har tagits i bruk. Kvarter E uppläts för linjegravplatser. I kvarteren F, G och H fanns endast köpta gravplatser och i de två sistnämnda kvarteren placerades gravvårdarna ryggställda med en tujahäck emellan. När kvarteren K och L togs i bruk ordnades de på samma sätt. Nästa utvidgning av kyrkogården gjordes 1965. Området som togs i bruk ligger norr om kyrkogården och beräknades ge 900 nya gravplatser. För att komma till rätta med nivåskillnaderna byggdes en stödmur av cement i väster. På denna placerades ett smidesstaket. I norr avgränsades kyrkogården av en häck av häckoxbär och en grusgång. I söder ordnades med förbindelser till kyrkogårdens äldre delar. Gravvårdarna placeras i rader i nord-sydlig riktning. Gångarna i nord-sydlig och öst-västlig riktning belades med grus. Förslaget upprättades av länsarkitekten i Växjö. År 1975 bekostade Orrefors bruk renoveringen av tre av kyrkogårdens äldsta gravvårdar. Dessa tre gravvårdar var resta över medlemmar av familjerna Hoppenstedt, Barchaeus och Taube som ägt Orrefors bruk under 1700- och 1800-talen. Gravvårdarna var av gjutjärn och två omgärdades av gjutjärnsstaket. Åtgärden innebar rostskyddsbehandling och renovering av staketen. Kaspar Hoppenstedts gravvård ska också ha flyttats en halv meter eftersom den påverkades av ett vårdträd på en intilliggande gravplats. I samband med återuppbyggnaden av Hälleberga kyrka efter branden 1976 drogs nya ledningar för vatten och avlopp. Inför det arbetet gjordes en arkeologisk undersökning av schakten som grävdes. Schakten lades dels i gången fram till kyrkans södra entré och dels sydväst om kyrkan. Man fann rester av skelett och kistor på olika djup. En närmare datering av fynden gjordes inte. I samband med arbetet på den nya kyrkan flyttades en del gravvårdar tillfälligt för att inte skadas. De gravvårdar som hade skadats under släckningsarbetet eller av elden restaurerades. En minneslund iordningställdes 1987. Fyra år senare handikappanpassades kyrkogården i och med att en del av de trappor som förband kyrkogårdens olika delar med varandra gjordes om eller kompletterades med ramper. Förändringen underlättade också transporten av kistor på kyrkogården. År 2001 gallrades björkarna i östra delen av kyrkogårdens trädkrans och två nya björkar planterade. |
