Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Katrineholm kn, KLASTORP 1:1 CLAESTORPS HERRGÅRD

 Anlaggning - Historik

Historik
Gården hette ursprungligen Lasstorp och är känd sedan medeltiden. Före 1620 var den bebyggd som säteri; under 1600-talet ändrades dess namn till Claestorp. Den nuvarande mangården uppfördes av riksrådet Claes Stromberg efter en brand 1754. Enligt traditionen skall Carl Gustaf Tessin ha givit anvisningar om huvudbyggnadens utseende och i hans välkända dagbok från Åkerö finns också två planritningar till det nya stenhuset. En annan ritning utpekar dock Carl Cronstedt som arkitekt. För uppförandet svarade emellertid gårdens kamrer Pehr Sundling, som även byggt sockenkyrkan och ett flertal andra byggnader i provinsen. Vid uppförandet utnyttjades i hög grad gårdens egna material och resurser, såsom dess tillhörande järn- och marmorbruk.
Huvudbyggnaden av tegel har två våningar och en gavelkrönt mittrisalit i tre våningar mot gårdssidan. Den täcks av ett brutet plåttak med sex skorstenar och en lång rad med takkupor. De båda envåningsflyglarna närmast huvudbyggnaden har brutna tegeltak; den östra - köksflygeln - har en stolpburen inglasad förbindelsegång med huvudbyggnaden. Det yttre flygelparet - stall- och vagnsflyglarna - är uppförda i en våning under valmade sadeltak och har tillkommit vid 1800-talets början. Gårdsplanen avgränsas av ytterligare ett par envåningsflyglar, inrymmande bostäder; de torde också ha fått sin utformning vid 1800-talets början. Mangårdens byggnader är putsade samt avfärgade i gult och vitt. Ursprungligen var gårdsplanen uppdelad i tre avdelningar med tvärgående stenmurar. Rester av detta mursystem finns kvar bl a väster om mangården, där också ett orangeri är beläget.
Norr om mangården finns ett ladugårdskomplex uppfört på 1720-talet av vitputsat och rödmålat korsvirke, en i Mellansverige numera ovanlig byggnadstyp. Inom skyddsområdet finns också några bostads- och uthus av rödfärgat trä från 1800-talet. Med sina många bevarade byggnader med skilda funktioner visar Claestorp ovanligt väl det samhälle i miniatyr som de flesta svenska herrgårdar utgjorde under 1700-talet.

KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2