Stäng fönster Strängnäs kn, MJÖLNAREN 1 STRÄNGNÄS KVARN
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Strängnäs kvarn är monumentalt belägen på Kvarnberget och är vida synlig i stadsmiljön. Kvarnen med inredning är välbevarad och har stort kultur- och lokalhistoriskt intresse. På sluttningen nedanför kvarnen utbreder sig rester av en ålderdomlig trästadsbebyggelse. Byggnaden härrör från 1850-talets mitt och är en holländare av mellansvensk typ. Den är dessutom av större storlek än andra kvarnar av samma typ. Kvarnmaskineriet är bevarat och helt utfört i trä. Genom en förändring i skråväsendet år 1629 upphörde möjligheten för Strängnäsborna att själva mala sitt mjöl i handkvarnar. Strängnäs borgmästare ansökte därför hos kammarrätten om tillstånd att få uppföra en tullväderkvarn. Tillstånd för 1-2 kvarnar erhölls. En av dessa båda kvarnar uppfördes på Munkberget, nuvarande Kvarnberget. Årtalet för kvarnens tillkomst är obekant, men 1641 är Olof Kvarnbyggare antecknad som ägare till kvarnen. Redan vid 1600-talets mitt var kvarnen i dåligt skick och 1666 bygger mjölnaren Olof Nisson en ny kvarn på samma plats. Denna kvarn ersattes redan 1687 då borgmästare Berenius får tillstånd från Kungl Maj:t att bygga en kvarn på platsen. Kvarnen var en fyrkantig vridkvarn, d v s en stubbkvarn. Under kommande period präglas kvarnens historia av ägoskiften och tvister om ägorätt. 1855 inköptes kvarnen av rådmannen A V Halling och handlaren Nils Adolf Rydberg. Den var då i så dåligt skick att den revs och den nuvarande kvarnen uppfördes i stolpkonstruktion med vridbar hätta. 1917 övergick kvarnen i stadens ägo och arrenderades ut. Elektrifieringen av kvarnen genomfördes 1922, då en öppen elmotor på 30 hk inköptes från ASEA. Sedan kvarndriften upphört har diverse mindre reparationer genomförts. De mest genomgripande ägde rum på 1950-talet, då en grundförstärkning genomfördes 1956 och en större upprustning 1957. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Södermanlands län, 1994-11-28, Dnr 221-1280-88 |
