Stäng fönster Skara kn, HÖJENTORP 1:2 HÖJENTORPS KUNGSGÅRD
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Kungsgården Höjentorp medeltida historia är främst känd genom ägobyten. Första entydigt dokumenterade ägare är Magnus Johansson Ängel, som var medlem i Magnus Ladulås riksråd. Magnus Johansson skänkte 1284 Höjentorp till biskop Brynolf (Algotsson) i Skara och genom att ett antal medeltida brev utfärdades av biskopar blir det tydligt att gården varit biskopssäte. Efter reformationens början 1527 drogs Höjentorp in till kronan. Gustaf Vasa, Johan III och Karl IX inte bara förvaltade egendomen utan besökte den också regelbundet när de var regenter. Redan stormännen och biskoparna hade dock haft en representativ och skyddande byggnad (borg eller slott) som övertogs av vasakungarna. Denna byggnad förstördes under krig mot danskarna 1566. På dess grund uppförde hertig Karl (senare Karl IX) ett jaktslott med trädgård i slutet av 1500-talet. Efter Karl IX:s död 1611 blev slottet boställe för landshövdingen i Skaraborgs län. År 1647 fick Magnus Gabriel De la Gardie Höjentorp, liksom många andra egendomar i Valle härad, som bröllopsgåva av Drottning Kristina. Magnus Gabriel De la Gardie uppförde en slottsanläggning i trä som stod färdig 1667. Anläggningen bestod av en huvudbyggnad i två våningar med ett högt brant sluttande tak som omgavs av två flyglar med mittorn. En terrassanläggning söder om slottet var helt symmetrisk kring slottets mittaxel. Det äldre jaktslottets trädgård i renässansmaner fanns efter nybygget helt eller delvis kvar invid den nya slottsanläggningen. Ytterligare en trädgård anlades öster om slottsanläggning, från början planerad som en symmetrisk parterr lika den västra trädgården. Slottet brann ned till grunden den 4 september 1722, då drottning Ulrika Eleonora var där för en större festlighet. Synliga lämningar av slottet finns kvar i form av källarvalv, en trappa av kalksten och terrasseringar. Magnus Gabriel De la Gardie och änkan Maria Euphrosyne (Karl X Gustavs syster) fick trots Karl XI:s reduktioner behålla egendomen tills de avled i slutet av 1680-talet. Därefter har Höjentorp varit i statlig ägo och utarrenderats. På den första tillgängliga kartan över Höjentorp från 1642 är gränserna i söder likartade som idag (kartan omfattar inte den norra delen av gården). Djurgården omfattade vid denna tid även mark på närliggande fastigheter. Enligt 1722 års karta hade fastigheten större utbredning norrut och både i SV och i SO men rakt i söder var fastigheten mindre än idag. Höjentorps ägor omfattade även betydande delar av inägorna i närliggande Eggby kyrkby. Åren 1735-1832 var gården utarrenderad åt Jonas Alströmer och hans arvingar. Alströmer startade industrimanufaktur i Alingsås och insåg att det behövdes mer svensk ull med högre kvalitet. Kungsgården blev mönstergård med den i tidens anda så viktiga självförsörjningen i centrum. Bland annat bedrevs fåravel, odling av tobak och växter för växtfärgning. Alströmer verkade också som en av grundarna till Vetenskapsakademien för kunskapsspridning och Höjentorp kan betraktas som Sveriges första skola för högre lantbruksutbildning. Utskiftena och torpen var kvar i gårdens ägo under större delen av 1800-talet. Till gården hörande torp och utskiften fanns tidigare även i flera grannsocknar. 1830 hade en minskning av ägorna i Eggby kyrkby skett och trettio år senare hade alla dessa ägor övergått i annan ägo. 1860 hade gården många fler ekonomibyggnader än idag. På den västra sidan av vägen förbi gårdscentrum fanns i linje med de båda flyglarna två mindre uthus i trä med rödfärgade fasader, troligen innehöll dessa stall och vedbodar. Norr om dessa fanns ytterligare några mindre uthus för höns och grisar. Mellan två större ekonomibyggnader på den östra sidan stod ett magasin, en byggnad av trä i tre våningar med rödfärgade fasader. Succesivt under första delen av 1900-talet har dessa ekonomibyggnader rivits, de sista under 1950-talet. Det finns säkert ett samband mellan dessa rivningar och nuvarande ladugård och loge som tillkom i början av 1900-talet. Höjentorp blev byggnadsminnesmärke (numera statligt byggnadsminne) 1935. Vid denna tid fanns även ett förslag att gården skulle styckas upp i mindre fastigheter, så kallade arrendeegnahem. Domänstyrelsen och Svenska naturskyddsföreningen agerade så att dessa planer till sist skrinlades. Endast en mindre del med åkerjord i ett hörn av fastigheten avstyckades och överfördes till Statens jordnämnd genom beslut av Kungl. Maj:t 1938. Statens fastighetsverk övertog förvaltningen av Höjentorp 1993. Sedan dess har inga markanta förändringar skett av gårdens bebyggelse. Ett lusthus i anslutning till huvudbyggnadens södra gavel uppfördes av dåvarande arrendator under 1990-talet. 2009 byggdes en slaktbod i anpassad stil i samma läge som det tidigare hönshuset. Den nya byggnaden benämns dock hönshuset lika tidigare. Radonsanering har gjorts i huvudbyggnaden och flera andra byggnader sedan 2016. Logen tillbyggdes 2019 med ett köttdjursstall i vinkeln på baksidan från gården. I logdelen inreddes även platser för djur. En gödselplatta anlades också en bit söderut från logen, plattan kommer under 2021 att förses med en enkel förrådsbyggnad. |
