Stäng fönster Sigtuna kn, SIGTUNA 2:152 RÅDHUSET, SIGTUNA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| TINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, ANLÄGGNINGSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Rådhuset i Sigtuna är beläget vid torget i stadens centrum, på platsen för en rad tidigare rådhus. Staden Sigtuna låg tidigt under rådhusrätt. På 1500-talet höll rådhusrätten till i S:t Nicolai ödekyrka vid nuvarande Klockbackens sluttning mot Prästgatan. Byggnaden förstördes dock i den brand som härjade i staden 1658. Några år in på 1660-talet uppfördes ett nytt rådhus vid Stora torget på samma plats där det nuvarande rådhuset är beläget. Med tiden förföll byggnaden och omkring 1720 revs den. Vid mitten av 1720-talet stod dock ett nytt rådhus klart på samma plats där det gamla legat. Huset var emellertid dåligt byggt och saknade dessutom eldstäder. Detta ledde till att byggnaden revs i maj 1740 för att bereda plats för ytterligare ett nytt rådhus. Ritningarna var gjorda av stadens dåvarande borgmästare Eric Kyhlman, något som Kyhlman själv påpekade i sin ämbetsberättelse. Efter fyra års byggande stod det nya rådhuset klart 1744, och de första domstolsförhandlingarna hölls kring pingst samma år. Dagen efter invigningen utbröt en brand i staden, men rådhuset och de andra offentliga byggnaderna skadades inte (Redelius, 1987, s4ff, Stapelberg, 1971, s.52f). År 1948, i samband med införandet av den nya Rättegångsbalken, lades Sigtuna under landsrätt, och förenades i judiciellt hänseende med Stockholms läns västra domsaga (SFS 1947:565). För ytterligare information om domsagans historik, se under Dokument. För beskrivning av rådhuset, se byggnad - under rubriken historik. KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1999-05-01, Redelius Gunnar, "Sigtuna rådhus", 1987, Stapelberg, Eric, "Domstol i Attundaland", Stockholm 1971, SFS 1947:565 |
