Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Gotland kn, VISBY SKOMAKAREN 1 KV SKOMAKAREN 1

 Anlaggning - Historik

Historik
KVARTERET SKOMAKAREN - Kvarteret Skomakaren utgör ett avlångt kilformat område i öst-västlig riktning. Kvarteret är beläget i stadens norra delar och avgränsas av Fiskargränd i norr, Skogränd i söder och Strandgatan i väster. Skomakaren tillhörde tidigare Norderrotens andra kvarter, med tomterna 22-26, 28 och 30.
Området där kvarteret ligger kallas Fiskareroten eller Gajlroten. Namnen har sitt ursprung från de fiskare som utgjorde ett väsentligt inslag i kvarterens befolkning från åtminstone 1600-talet och framåt. Kvarteret utgörs idag av sammanlagt åtta fastigheter. Kvarteret har huvudsakligen en sluten karaktär, där boningshusen ligger invid gatan och gårdsrummen avgränsas av höga plank och murar. Storleken på gårdarna är varierande, från relativt stora till ytterst små. De fastigheter med minst gårdsutrymme har troligtvis inte haft andra uthus än avträde och bod, då resurser att hålla djur för husbehov ofta saknades i denna del av staden.
Kvarterets samtliga bostadshus, utom två, är skiftesverkskonstruktioner, uppskattningsvis från 1700-talets andra hälft. De två boningshusen invid Strandgatan är av en helt annan karaktär än kvarterets övriga bebyggelse, då de representerar de stora borgarhusen som fanns längs huvudstråken i området. Byggnaderna är betydligt större och i huvudsak byggda i kalksten, sannolikt under 1700-talets andra hälft. Byggnaden på nuvarande Skomakaren 8, samt möjligen även huset på Skomakaren 1, har medeltida murverk i källaren. Av kvarterets sex boningshus i skiftesverk har endast två synlig stomme medan de övriga byggnaderna är reveterade. Byggnaderna har förändrats relativt mycket invändigt under 1900-talet, medan tillbyggnader av husen har skett i mindre omfattning.
Under medeltiden tillhörde området den norra delen av stadskärnan, med glesare stenhusbebyggelse samt trähus. Schilders karta från 1696-97 visar endast den västra delen av kvarteret som markerad tomtmark. Sannolikt bebyggdes övrig mark utan en enhetlig och medveten planering med enklare hus under 1700-talet, då stadens befolkning ökade kraftigt. I husklassifikationen från år 1785 noteras alla fastigheter vara bebyggda. Kvarters- och tomtstrukturen i större delen av området var då i stort sett fastlagd. Under 1800-talet var befolkningstrycket fortfarande stort och de små enkla husen i kvarteret kom att bli än mer trångbodda och delades ofta av flera familjer. På 1900-talet åter- eller övergick husen till enfamiljshus och fritidsbostäder.
1785 års husklassifikation tar upp samtliga tomter som finns utmärkta på 1883 års karta. Endast ett fåtal tomtändringar har senare gjorts och då i form av delningar eller sammanslagningar av tomter. Efter 1883 har inga gränsändringar av fastigheterna gjorts och därför är den tomtindelning som är utmärkt på 1883 års karta densamma som idag.

SKOMAKAREN 1 - Skomakaren 1 utgörs av en oregelbunden tomt i kvarterets västra del. Fastigheten tillhör en av stadsdelens större och är den största i kvarteret och utgör likaså dess nordvästra hörn, där den avgränsas av Strandgatan i väster och Fiskargränd i norr. Schilders karta från 1697 beskriver hela marken som trädgård. Tomtens nuvarande avgränsning går åtminstone tillbaka till 1883. Fastigheten består dock av två tidigare tomter, Norderroten II:28 och 30. I husklassifikationen från år 1785 noteras på tomt 28 bebyggelse i form av ett stenhus med tegeltak, ett stall med brädtak samt en trädgård, och på tomt 30 ett trähus med brädtak. 1883 års karta visar förutom boningshuset från sent 1700-tal även tre mindre byggnader i tomtens nordvästra del. En av dessa är möjligtvis stallet som nämndes i husklassifikationen.
Idag består fastigheten av det stora bostadshuset från 1772, som ligger i tomtens sydvästra hörn, ett långsmalt gårdshus från 1900-talets början med placering invid gränden i nordväst samt en liten bod från slutet av 1800-talet i sydöst.
Bostadshuset i kalksten var ursprungligen en enkelstuga i två våningar med förvaringsvind. Vid mitten av 1800-talet uppfördes bakbygget i sten med två våningar och kom att innehålla bland annat köksutrymmen och bagarstuga med två bakugnar. År 1909 brann husets vindsvåning, varefter en reparation och ombyggnad företogs, då bland annat bakugnarna försvann och skorstenarna ändrades. År 1933 fanns fyra hushåll i huset. På 1940-talet moderniserades huset med bland annat wc och nya innertrappor. Från 1984 har byggnaden varsamt restaurerats.
Fastigheten avgränsas delvis av angränsande byggnader, men utmed Strandgatan löper en hög, putsad stenmur med tredelad inkörsport. I öster finns ett högt, äldre plank med locklist samt en kalkstensmur. En mur finns även ut mot gränden i norr. Gården är gräsbevuxen, med inslag av kullerstens- och kalkstensflisläggningar. Ur den rika floran i trädgården kan nämnas fruktträd, mullbär, magnolia och rosor, samt en örtagård. I trädgården finns även en svag terrassering gjord med hjälp av en kalkstensmur.

KÄLLA: Visby innerstad - en bebyggelseinventering. Del 1. (2002). Huvudred. Hansson, Joakim. C O Ekblad & Co, Västervik. ISBN: 91-88036-48-0