Stäng fönster Landskrona kn, GAMLA KASERN 1 GAMLA KASERN, TYGHUSET OCH EXERCISHUSET
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| I byggnadsminnet Gamla Kasern ingår: Gamla Kasern, Tyghuset och Exercishuset med sammanlänkade byggnad, samt Kasernplan. År 1747 fattade regeringen beslut om Landskrona stads befästande, ett av Sveriges genom tiderna största försvarsprojekt. Två år senare lades ett planförslag fram, i huvudsak baserat på ett förslag av Erik Dahlberg. Den s.k. Nya Staden var monumental och regelbunden. Ingen hänsyn togs till befintlig bebyggelse. En fästningsgördel, i vilken citadellet införlivades, skulle läggas runt staden. För att skydda hamnen och staden planerades en stark fästning på Gråen. Eftersom staden skulle kunna beskjutas från den nya fästningen strålade alla gator ut därifrån. På grund av politiska och ekonomiska skäl avstannade arbetet, endast delar kom till utförande. Av ursprungligen sex planerade kaserner kom enbart den minsta att uppföras, Gamla Kasern. På kunglig begäran utsågs överintendenten Carl Hårleman till arkitekt. Gamla kasern uppfördes 1751-1760. Förutom att det vid denna tidpunkt var mycket ovanligt att uppföra byggnader för permanent eller långvarig förläggning hyste byggnaden såväl officerare som manskap, med största sannolikheten en nyhet för vårt land. Teglet till Gamla Kasern kom från Glumslöfs bruk, anlagt för byggandet av fästningen. Sandsten till portaler hämtades från Wallåkra och Hittarp, sten till sockel och trappor från Öland. Byggnaden genomgick inte några större förändringar förrän på 1870-talet då den militärstrategiska utvecklingen därpå följande avvecklingen av Citadellet gav Gamla Kasern en allt mer framträdande roll. För att rymma chefsexpeditioner, adjutantbostäder, samlingsrum för officerare, kompletterande logement och beklädnadsförråd byggdes byggnaden på med en våning 1874. Gamla Kasern användes för militära ändamål t.o.m. 1926. Landskrona kommun förvärvade byggnaden 1932, varefter den huvudsakligen används inom den kommunala verksamheten. Museet har varit inrymt här sedan 1934, fram till 1976 delades utrymmena med andra förvaltningar. Gamla Kasern är uppförd i rödgult tegel med rusticerande hörnkedjor och lisener i ljus puts. Mansardtaket är täckt med röd plåt och rött enkupigt vingtegel. Byggnadens västra del, ursprungligen avsedd för officerarna, är något bredare än den östra. Västra gaveln, den förnämsta, är smyckad med en konstfullt utformad portal. År 1874-76 uppfördes ett nytt förrådshus åt artilleriet, Tyghuset. Arkitekten är okänd. Byggnaden i medeltidsinspirerad rundbågestil är av gult tegel med cementdekorationer. Det valmade taket är täckt med svart järnplåt. I samband med husarernas övertagande 1908 genomfördes en del förändringar, bl.a. tillkom celler och arrest i byggnadens östra del, i övrigt användes huset som matsal. 1933 förvärvade Landskrona kommun Tyghuset. Huset rymmer idag kommunala förvaltningar och fritidsverksamhet. Förändringar har skett, de största invändigt. Exercishuset, avsett för militära övningar, uppfördes 1878 efter ritningar av fortifikationsbefälhavare Fritz Ewerlöf. Den nygotiska byggnaden är uppförd i gult tegel med rytmiskt placerade strävpelare. Sadeltaket är täckt med svartmålad järnplåt. Huset köptes av Landskrona kommun 1933, varefter det har använts som idrottshall. Idag fungerar huset som gymnastikhus. Endast mindre förändringar har skett, främst i exteriören. Mellan Exercishuset och Tyghuset löper en låg byggnad i gult tegel med plåtklätt pulpettak. Byggnaden uppfördes 1908 som omklädningsrum till verksamheten i Exercishuset. Förändringar har skett, större invändigt än utvändigt. Byggnaden används än idag som omklädningsrum. Under medeltiden var Kasernplan utlagd till kvarter, arkeologiska utgrävningar har påvisat hus från 1410-talet och framåt. Enligt 1749-års stadsplan var Kasernplan en öppen plats mellan kasernen och de nya befästningarna i norr. Fram till 1926 har området huvudsakligen använts till exercis, men temporärt också vid offentliga arrangemang. Sedan Kasernplan kom i kommunal ägo har den varit allmän plats, använd på varierande sätt. KÄLLA: Beslut Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Skåne län, 2000-03-13, Dnr 221-19110-97 |
