Stäng fönster Malmö kn, FRANS SUELL 13 JÖRGEN KOCKS GÅRD
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Under 1500-talets första hälft uppförde borgmästare och prominenta personer ur borgerskapet magnifika byggnader i Malmö av vilka åtminstone sju finns kvar i olika bevaringsgrad. Dessa byggnader symboliserar det framväxande borgerskapets strävan att få en ekonomisk och politisk plattform i det dåtida samhället och är sällsynta i Skandinavien. Den förnämsta exponenten för denna arkitektur är Jörgen Kocks gård på hörnet av Västergatan och Frans Suellsgatan i centrala Malmö. Byggnadskomplexet restaurerades 1965-67. Jörgen Kocks gård har fått sitt namn efter sin upphovsman, myntmästaren och borgmästaren Jörgen Kock. Byggnaderna uppfördes på hans beställning mellan åren 1522-1525. Tomten kan spåras ända till år 1392 då Fru Margaretha Strangesdotter testamenterade tomten och dess dåvarande byggnader till Lunds Domkyrka. Jörgen Kocks gård består av en vinkelbyggnad med tre, klart åtskiljbara delar. Byggnadsdelarna har haft olika funktioner som kan avläsas i fasaderna. Huvudbyggnad är hörnhuset i tre våningar med trappstegsgavlar. Mot Västergatan är hörnhuset förlängt med en länga, västergatslängan, med tre sammanbyggda bodar i två våningar. Deras ursprungliga funktion har varit bostäder med "radhuskaraktär". Hörnhusets förlängning mot Stortorget utgörs av en tvåvåningsbyggnad, stortorgslängan, som troligen haft samband med administration av myntverksamheten i bottenvåningen. Ursprungliga fasader har murar av rött tegel och danienkalksten och vilar på en sockel av släthuggen kalksten. Den praktfulla nordgaveln har en stor del av sin utsmyckning i formtegel och danienkalksten bevarad. Det södra partiet rekonstruerades vid restaureringen. Runt om byggnaden markeras bjälklagen mellan första och andra våningen av listverk i danienkalksten. Hela byggnadskomplexet har från början varit målat med kalkfärg i engelskt rött, blinderingarna i nischerna har varit vitkalkade. Samtliga stendetaljer bär flera lager av bemålning där ett vitt lager utgör grundfärgen för en polykrom bemålning. Den ursprungliga planlösningen är till stora delar okänd. Rekonstruktionen grundar sig på indicier och jämförelser med andra 1500-talsbyggnaders planlösningar. Samtliga byggnader uppfördes med källare. Hörnhusets och Västergatslängans källare består av korslagda tunnvalv medan stortorgslängan har kryssvalv. Valven har delvis förstörts under senare ombyggnader. Vid restaureringen återställdes samtliga valv. KÄLLA: Beslut Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Uppsala län, 1993-12-14, Dnr 221- 12803/92 |
