Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Stockholm kn, HÄGERSTENS GÅRD 2 HÄGERSTENS GÅRD

 Anlaggning - Historik

Historik
Frälsehemmanet Hägersten avstyckades 1763 från huvudgården Årsta, dit det som torp hört sedan mitten av 1400-talet. Kort därefter förvärvades gården med vidsträckta marker i det om idag utgör stadsdelarna Aspudden, Hägersten, Liljeholmen och Mälarhöjden av kämnären Claes Arrhén von Kapfelman. Denne var gift med Carl Michael Bellmans äldsta syster Catharina Christina och skalden har diktat flera sånger som utspelar sig på gården.

Under 1800-talet fungerade Hägersten växelvis som sommarnöje och för permanent boende. 1894 inleddes en ny epok när trävarufirman Olson & Rosenlund som bedrev verksamhet där bostadsområdet Hägerstenshamnen idag ligger. Läget vid mälarstranden gav goda transportmöjligheter och verksamheten kom att utökas med ett tegelbruk. Olson & Rosenlund övergav inte jordbruksnäringen och hade närmast monopol på arbetstillfällena i trakten. Företagets ställning i Hägersten var stark långt in på 1900-talet. Firman drev några decennier in på 1900-talet en aktiv exploaterings- och markförsäljningsverksamhet och en stor del av villakvarteren i Hägersten är avstyckade och sålda av firman. Till byggena levererade man materialet och firman var delägare i spårvägslinjen till Mälarhöjden.

1964 blev gården förklarad som kulturreservat.

1997 köptes kvarvarande fastighet av ett byggnadsföretag som rustade upp byggnaderna och anordnade sammanlagt fem bostadsrätter i huvudbyggnaden och flyglarna.

De tre kvarvarande byggnaderna är uppförda i mitten av 1700-talet. Mangårdsbyggnaden och södra flygeln är timrade medan den norra flygeln är uppförd med korsvirkeskonstruktion. Åren runt 1815 ändrades huvudbyggnadens mittpartier då frontespiser som medgav större sällskapsutrymmen tillkom. Byggnaden reveterades 1874 efter att flyglarna erhållit samma fasadbehandling 1856. 1934 byggdes ett garage till huvudbyggnaden.

Övriga till gården hörande byggnader har försvunnit successivt under 1900-talet.


Källa: Rydberg, Olle; Söder om Söder - från Brännkyrka till Botkyrka, Sthlm 1977; Selling, Gösta; Säterier och gamla gårdar i Stockholmstrakten, Sthlm 1977.