Stäng fönster Lund kn, REVINGE 1:12 REVINGEHED
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Efter att Sverige förlorat Finland i kriget 1808-09 bestämdes att två infanteriregementen skulle sättas upp i Skåne. Ett av dessa var Kungliga Södra Skånska Infanteriregementet som sattes upp 1811. Regementets första mötesplats var Veberöds by med två bataljoner om vardera fyra kompanier. Genom åren användes även flera andra platser, bland annat Tvedöra. Dessa platser bedömdes dock vara alltför små för ändamålet. Därför flyttade regementet 1888 till Revingehed, där nya förläggningsbyggnader hade uppförts. Byggnaderna och övningsmarken ansågs vid den tiden vara de bäst ordnade i hela landet. Planen till lägret i Revingehed ritades av löjtnanten Anders Nilsson, sedermera major och stadsingenjör i Malmö. Även om den officiella inflyttningen skedde först sommaren 1888, stod en stor del av lägrets byggnader klara redan 1887. Dessutom fanns chefsbostaden (hus 026) på platsen sedan tidigare. Flera av de vid Tvedöra uppförda husen flyttades sten för sten och återuppbyggdes på Revingehed. Planen över Revingehed var strikt symmetrisk. Lägrets byggnader låg grupperade huvudsakligen söder om vägen mellan Revinge by och Harlösa. Först byggdes fem förläggningsbyggnader placerade på rad i söder med långsidorna mot heden. Byggnaderna har rektangulära bottenplaner, en inredd vindsvåning och sadeltak med frontespiser mitt på båda långsidorna. Den mittersta av de fem, Klockbaracken (hus 003), skiljer sig genom att taket har en takryttare med urtavlor. Klockbaracken är också den enda av byggnaderna som fortfarande har kvar sitt förhöjda tak på nocken. På respektive sida om förläggningsbyggnaderna fanns officersmäss, Revingemässen (hus 061) och underofficersmäss, Silvåkramässen (hus 064). Båda mässarna uppfördes 1888. I vinkel norr om respektive mässbyggnad uppfördes ett officersbostadshus 1889, respektive en förläggningsbyggnad för musikkåren (senare underofficersbostadshus, rivet 1971). Mitt emot förläggningsbyggnaderna på norra sidan låg två stora mathallar – öppna matpaviljonger utan väggar. Båda mathallarna kompletterades med var sitt marketenteri. Dessa byggnader revs i början av 1940-talet, då en ny matsalsbyggnad uppfördes. Norr om vägen till Revinge by låg gevärsförrådet, kallat Tvedöraförrådet (hus 029). Det uppfördes 1881 i Tvedöra, men flyttades till Revinge 1888. Här låg också Huvudförrådet (hus 022) och Smedjan (hus 030). I lägrets östra del låg Arresten (hus 011). 1895 kompletterades lägret med ett sjukhus (hus 027) norr om vägen. Vattentornet (hus 023), som byggdes 1900, gav rinnande vatten till tvätthus och officersbostadshus. Gamla vakten (hus 032) uppfördes 1903 och året innan två stora, enkla ”lägerhyddor” i trä i en våning. Varje lägerhydda kunde hysa 360 man, men lämnade mycket övrigt att önska i fråga om komfort och revs 1943-44. Många byggnader byggdes efter typritningar som användes vid andra mötesplatser i landet. På Revingehed är förläggningsbyggnaderna, Huvudförrådet och de numera rivna lägerhyddorna exempel på detta. Medan byggnader på mötesplatser i norra Sverige i stor utsträckning var uppförda i trä var deras skånska motsvarigheter byggda i tegel. År 1901 infördes allmän värnplikt på 240 dagar. På Revingehed var det därmed beväringsskola april till augusti samt möten under september månad. Resten av året var lägret tomt sånär som på vintervakt. Från början av 1900-talet och fram till beredskapstiden på 1940-talet förändrades inte mycket av bebyggelsen på Revingehed. Den viktigaste förändringen var att lägret elektrifierades och fick belysning 1928. Samma år flyttade Södra Skånska infanteriregementet från Lund till Ystad och fick den nya beteckningen I 7. Regementet var fortfarande delat mellan Ystad och Revingehed, med huvuddelen av utbildningen förlagd till Ystad. Övningar i kompani och bataljon genomfördes på Revingehed. Under 1930-talets fanns planer på att helt lägga ner I 7, men dessa skrinlades vid andra världskrigets utbrott 1939. Revingehed blev under beredskapstiden en central utbildningsplats med en konstant personalstyrka på 1000 man och man utökade övningsfältet till ca 1000 ha. Beredskapstiden medförde krav på stora utbildningskullar och anläggningen och dess byggnader moderniserades och anpassades för att kunna användas även under vinterhalvåret. Fyra förläggningsbyggnader i trä (rivna under 1980- och 90-talet) uppfördes strax söder om de befintliga fem. Standardhöjningen var väsentlig i både gamla och nya byggnader. Under 1940-talet uppfördes på platsen för de rivna mathallarna nya byggnader som militärrestaurang, gymnastikbyggnad, skolhus och marketenteri. Byggnaderna har exteriört behållit sin tidstypiska utformning. 1948 blev I 7 ett pansarinfanteriregemente och 1963 pansarregemente med beteckningen P7. Revingefältet utökades till 4400 ha. Från slutet av 1960-talet var regementet delat med i huvudsak utbildning av bandfordon på Revingehed och stabs-, tross- och pansarvärnsdelar i Ystad. I samband med att regementet blev pansarregemente skedde nästa stora utbyggnadsetapp på Revingehed. Stridsfordonsområdet uppfördes och på Motorområdet slogs gamla motorverkstaden ihop med Miloverkstaden och utökades. Nästa omorganisation genomfördes 1982, då regementets hela utbildningsverksamhet samlades på Revingehed. Detta medförde en omfattande nybyggnation både för att inhysa personal och materiel. Från den här tiden kan nämnas förläggningsbyggnaderna, kanslihuset och utbildningshuset som alla ritades av Bertil Matsson arkitektkontor AB i Malmö. Samtliga är uppförda i gult tegel med röda omfattningar i ett uttryck som knyter an till de äldre byggnaderna inom lägret. Revingehed förklarades som statligt byggnadsminne 1995. Ytterligare byggnader har sedan dess uppförts i anslutning till byggnadsminnet, främst i den sydöstra delen. Musikpaviljongen har 2020 flyttats till ett nytt läge i Officersparken. Källa: Revidering av skyddsbestämmelser, 2021-08-16, dnr RAÄ-2021-1087 |
