Stäng fönster Stockholm kn, FERSENSKA TERRASSEN 6 FERSENSKA PALATSET
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Palatsets äldsta del, den västra huskroppen vid Grevgränd, utgörs av det s k Amiralitetshuset, uppfört 1634 som förvaltningsbostad för amiralitetskollegiet av murmästaren Hans Ferster och ombyggt på 1650- och 70-talen till att karolinskt privatpalats av de dåvarande ägarna, Hans och sonen Axel Wachtmeister. 1798 tillträdde Axel von Fersen palatset, som ingick i de Fersenska fideikommissegendomarna. 1760-61 utfördes en genomgripande ombyggnad enligt ritningar som hade utarbetats av Carl Hårleman. För inredningarna svarade Jean Erik Rehn. Den sistnämnde utformade också en trädgårdsanläggning på två terrasser, av vilka den nedre i läge motsvarar den nuvarande terrassbyggnaden. Sin nuvarande utformning erhöll anläggningen 1882-84, då grosshandlare N G Sörensen lär utföra en genomgripande om- och tillbyggnad efter ritningar av A E Melander och Helgo Zetterwall. Av den gamla anläggningen bevarades palatsbyggnaden medan ekonomibyggnader och uthus fick ge plats för nybyggnader, som tillsammans bildar en av de största av tidens palatsanläggningar. Kring den ursprungliga av Hårleman skapade U-formade gården grupperar sig fyra- och femvåniga byggnader med rik putsdekor i nyrenässans; mot Strömmen framträder palatset med två höga torn i fonden av terrassen, som är utformad som en låg rusticerad byggnads med stora välvda butiksfönster. Fasaden mot Blasieholmstorg är utformad i monumental nyrenässans med en öppen portik mot gården, där palatset har sin huvudentré i den nygotiska fondbyggnaden. Bland interiörerna märka trapphuset med glastäckt ljusgård och de bevarade Rehnska inredningarna, delvis med kompletteringar från 1800-talets början och 1800-talet. Vid den omfattande restaurering som utfördes 1974-76 efter en längre tids förfall och rivningshot ägnades stor omsorg inte bara åt 1700-talets interiörer utan också åt de praktfulla 1800-talsinteriörerna. Terrassen rekonstruerades efter en utsprängning för källarutrymmen. Byggnaden används för kontors- och representationsändamål. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3 |
