Stäng fönster Stockholm kn, KRUBBAN 18 KV KRUBBAN
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| På 1600- och 1700-talen anlades malmgårdar runt Stockholm. De ägdes av adelsmän och välsituerade borgare som sökte en lantlig miljö i närheten av staden. I det nuvarande kvarteret Krubban fanns på 1600-talet två malmgårdar. Den ena ägdes av Magnus Gabriel de la Gardie. I samband med gaturegleringen enligt stadsplanen 1640 tvingades Gabriel Gabrielsson Oxenstierna att avträda sin tomt vid Stora Nygatan i Gamla stan och fick istället tomten intill de la Gardies. Där uppförde han en mindre gård. Gabriel Gabrielsson Oxenstierna var gift med Brita Kurck, som utvecklade gården genom att bl.a. bygga en kvarn på det berg, som man fortfarande kan se rester av intill malmgården. 1733 köptes den oxenstiernska malmgårdstomten av Carl Gustaf Spens. De i dag bevarade byggnaderna på malmgården uppfördes troligen under hans tid. På 1770-talet köpte repslagare Olof Roselius den oxenstiernska tomten, som då kallades Terra Nova mindre. På 1780-talet uppförde Roselius efter egna ritningar tegelhus, som placerades mellan malmgårdens huvudbyggnad och norra flygel. Efter en förfallsperiod ägdes egendomen av ännu en repslagare, Peter Sjöstedt. Den de la Gardieska trädgården inköptes av kronan 1804 för att där uppföra landets första regemente. Arbetena inleddes med omfattande markarbeten. Mellan åren 1805 och 1817 uppfördes kasernetablissemanget för Konungens Livgardet till häst efter ritningar av Fredrik Blom. Kasernen med flyglar var Fredrik Bloms första stora byggnadsprojekt. Den monumentala kanslikasernen var den första i sitt slag och utvecklades vidare i 1800-talets regementsanläggningar. År 1807 flyttade livgardet in i västra kasernflygeln. Under kriget med Ryssland 1808-1809 låg byggnadsarbetena nere. År 1817 kunde anläggningen i sin helhet tas i bruk. Kasernen blev stadens största byggnad näst efter slottet och dominerande inslag i stadsbilden. Anläggningen syntes över vattnet från många håll i staden men kom vid 1800-talets slut att delvis skymmas av bostadsbebyggelsen längs Strandvägen. Det centrala utskjutande mittpartiet i kanslikasernen innehöll tjänstelokaler för administration och officerare samt vaktrum med arrester. Flyglarna var uppdelade i sex avdelningar med separata trapphus och varje avdelning innehöll logement, rustkammare och expeditioner. Stallen hade motsvarande indelning med separata portar, men med inre förbindelse. Planlösningen avspeglar regementets organisation om sex skvadroner, som var och en tilldelades sin del av kasernflyglarna och stallen. Skvadronerna var uppdelade i korpralskap om 20 man och en korpral, som inrymdes i ett logement. För underofficerarna fanns lägenheter om ett rum och kök inom varje sektion. Kanslikasernens plan avspeglar den strikta uppdelningen mellan manskap, underofficerare och officerare. Sedan ett nytt friliggande ridhus år 1817 stod klart norr om kanslikasernen byggdes det ursprungliga ridhuset i östra stallet om till stall med ett avskilt sjukstall. Ett nytt ridhus uppfördes 1849 troligtvis efter ritningar av Fredrik Blom. Ridhuset hade en polonceautakstol - den första i Sverige. Järndelarna tillverkades av bröderna Bolinders mekaniska verkstad. I samband med en ombyggnad 1923 revs takstolen och ersattes med fackverkstakstolar i stål. År 1897 flyttar livgardet till nya lokaler i nuvarande K1 vid Lidingövägen och lokalerna övertogs av Andra Svea artilleriregemente och Vaxholms grenadjärer. Sedan artilleriregementet flyttat till Uppsala hotades byggnaderna av rivning. Men åren 1903-27 användes anläggningen av Positionsartilleriet. År 1929 övertog Byggnadsstyrelsen kvarteret Krubban för att där genom om- och tillbyggnader tillhandahålla lokaler för Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer. Inom kvarteret har flertalet av de militära byggnaderna byggts om till kontor. Ett mindre antal byggnader har rivits. RIKSANTIKVARIEÄMBETET OCH STATENS HISTORISKA MUSEER - år 1923 utsågs Sigurd Curman till riksantikvarie. Han arbetade för att lösa frågan om Riksantikvarieämbetets och Statens historiska museers lokalproblem och föreslog kasernbyggnaden för detta ändamål. En total invändig ombyggnad genomfördes för att omvandla kanslikasernen till kontor. I enlighet med tävlingsprogrammet las nya bjälklag av betong in av brandsäkerhetsskäl. Mittdelens norra sida byggdes ut med ett halvrunt trapphus med hiss. I samband med omputsningen av stallflyglarna 1937 förstorades fönstren för att i en framtid kunna användas som arbetslokaler för museet. Fönstren fick samma storlek som de ursprungliga i Östra stallets ridhusdel mot Banérgatan. Gården stensattes i rutmönster och uppfartsrampen byggdes. Militären stannade kvar i kanslikasernens bottenvåning fram till 1960-talet. År 1939 stod museibyggnaden klar. Den invigdes 1943 med utställningen 10 000 år i Sverige. KÄLLA: Kv. Krubban AB 56 Vårdprogram, Statens fastighetsverk Kvarteret Krubban finns också beskrivet i FMIS, Information om landets fornminnen, med RAÄ-nr: Stockholm 73:1. Klicka på länken http://www.kms.raa.se/cocoon/kmsgen/visa?kontext=FMI&objektid=10009100730001 |
