Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Falkenberg kn, KÖINGE 3:33 KÖINGE KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
FÖRSAMLING 1995 KÖINGE
BEFOLKNINGSTAL
1805: 388
1900: 590
1995: 396

FÖRSAMLINGSHISTORIK
Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING
Kyrkan ligger något i utkant av bebyggelsen som huvudsakligen vuxit fram strax i norr, kring ortens korsväg och tidigare järnvägsstation. Skola och bygdegård ligger ett par hundra meter i nordväst, men inte som någon del i kyrkomiljön. Kyrkan och bebyggelsen ligger i utkant av Högvadsåns dalgång som söderut förenas med Ätradalen i Askome sn. Socknen domineras av öppna odlingsmarker kring Högvadsån, med skogsmarker i nordost. Köinge ingår i Ätradalens riksintresseområde (se Abilds sn).

RASERAD KYRKA / RUIN
I: Murad stenkyrka med romansk planform bestående av ett rektangulärt långhus och smalare, rakt avslutat kor. Fristående klockstapel. Byggnaden revs i samband med att den nya kyrkan uppfördes, sannolikt på samma plats.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING
II: Murverkskyrka byggd 1894-96 efter ritningar av arkitekt Adrian Crispin Peterson. Den är orienterad i nord-sydlig riktning och har ett smalare, tresidigt avslutat kor i norr och ett torn i söder; mellan koret och långhusets korta korsarmar finns mindre utbyggnader, avsedda som sakristia respektive dopkapell.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR
Kyrkan är uppförd i nygotisk stil. Byggnaden är utvändigt vitputsad men har omfattningar, friser och dekorationer i rött tegel. Murarna, som delvis artikuleras med strävpelare, genombryts av stora spetsbågiga fönsteröppningar. Tornet kröns av en hög spira. Huvudingångar genom tornets bottenvåning samt på tvärarmarnas gavlar. Kyrkan är invändigt vitputsad. Koret skiljs från långhuset genom en triumfbåge vari finns en direkt uppgång till predikstolen. Kyrkans gamla altaruppsats från 1600-talet återinsattes vid restaureringen 1949.

ÖVRIGA UPPLYSNINGAR
I kyrkan förvaras även två romanska dopfuntar i granit.

Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2001.