Stäng fönster Stockholm kn, BLACKEBERGS GÅRD 1 M.FL. FRIMURARORDENS BARNHEM
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Frimurarbarnhemmet uppfördes 1928-31 på mark som tillhört "Snuskungen" Knut Ljunglöf som drev tobaksindustri på Norrmalm. På 1860-talet övertog han faderns framgångsrika företag och stora vinster investerades i ett betydelsefullt jordinnehav i Bromma och på Svartsjölandet. Blackebergs gård hörde till de markområden som inköptes. Den äldre gårdsbebyggelsen ersattes på 1890-talet av ett stenhus i rik nordeuropeisk renässansstil, ritat av Gustav Lindgren. Ljunglöfs son sålde1926 Blackeberg till Frimurarorden som uppförde ett barnhem strax norr om Ljunglöfska villan. Barnhemmet ersatte Frimurarbarnhemmet i Kristineberg, som köpts in av Stockholms stad för att ge plats åt ny bostadsbebyggelse på Kungsholmen. Det nya barnhemmet ritades av Hakon Ahlberg i 20-talsklassicism. Anläggningen gavs en monumental utformning och byggnaderna placerades med utgångspunkt i Ljunglöfska villan och dess trädgårdsanläggning. Målet var att skapa en värdig anläggning utan den institutionskänsla som präglade exempelvis mentalsjukhusen. De 170 barnen var därför uppdelade på sju avdelningar med varsin byggnad. Gemensamma funktioner som samlings- och matsal samt skolsalar och gymnastikhus placerades centralt. Ljunglöfska villan fungerade som bostad för barnhemmets föreståndare. Barnhemmets verksamhet avvecklades under 1930-talet och lades ner omkring 1940. Under kriget fungerade anläggningen som förläggning för artilleriet. 1948 tog Stockholms stad över innehavet av markområdet, barnhemsbyggnaderna användes då för sjukhusändamål efter en interiör ombyggnad av Carl-Evin Sandberg. Sedan 1970-talet har anläggningen nyttjats för olika former av vård och aktiviteter för psykiskt sjuka. Källa: Birath, Anna (Nyréns Arkitektkontor) Antikvarisk förundersökning 2005-01-19 Schönning, Klas, Blackeberg, Stockholm 1997 och Stockholm utanför tullarna- Nittisju stadsdelar i ytterstaden, Söderström, Göran (red.), Stockholm 2004 |
