Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Karlskrona kn, KARLSKRONA 2:28 STORA KRUTHUSET PÅ KOHOLMEN

 Anlaggning - Historik

Historik
Örlogsstaden Karlskrona grundades 1680 i en tid då Sverige var en stormakt i Europa med landområden runt hela Östersjön. Karlskrona hade ett strategiskt läge i strävan att försvara riket och på kort tid byggdes en sammanhängande helhet med befästningar, hamnar och skeppsvarv och en civil stad.

En serie av befästningar byggdes från slutet av 1600-talet och framåt, dels på Trossö och anslutande öar och dels i havet. I enlighet med fortifikationsingenjören Erik Dahlberghs befästningsplan inleddes genast arbetet med att befästa inloppet till Karlskrona med uppförandet av Drottningskärs kastell och Kungsholms fort som bildade det yttre skyddet av inloppet. Närmare örlogsbasen och varvet byggdes inre befästningar på bland annat Ljungskär och Mjölnareholmen. Mellan dessa inre och yttre befästningar uppfördes vid mitten av 1800-talet de båda fästningstornen Godnatt och Kurrholmen. Basareholmen i närheten av Koholmen var från 1800-talet en station för ammunitionshantering.

Inget specifikt anläggningsår kan nämnas för kruthuset, men av en handling i Krigsarkivet från 1787 kan man utläsa en ansökan om att rekvirera 200 man att slutföra byggnadsarbeten på kruthuset. Arbetena bör då ha pågått en tid. En besiktningsrapport från 1791 påtalade brister i den provisoriska taktäckning som fanns på byggnaden. Vi denna tid bestod kruthuset av ett valv av tegel som täcktes av ett brädtak och var långt ifrån färdigbyggd.

En besiktningsrapport från 1805 ger en viss beskrivning av övriga byggnader på ön som bestod av smedja och materialbod, kalkbod och barack, avträdeshus förutom en brygga. Byggnaderna var uppförda i trä och enligt rapporten mycket förfallna. Dessa byggnader revs i samband med om- och nybyggnadsarbetena på Koholmen i början av 1830-talet.

Även för kruthusets del är besiktningsrapporterna från första hälften av 1800-talet en dyster läsning. Genomgående påtalas att taket måste repareras. År 1831 är dock de välbehövliga ombyggnadsarbetena igång som fullbordades 1835, då kruthuset fick den storlek och det utseende det har idag. Samma år uppfördes även våghuset, vaktbostaden, kokhuset och troligen även vaktbostadens övriga ekonomibyggnader.

Kruthuset har sedan tillkomsten inte genomgått några större exteriöra förändringar. År 1852 förbättrades ventilationen, då två öppningsbara luckor togs upp på västra gaveln. Även på östra gaveln gjordes senare motsvarande åtgärder med luckor av järn på utsidan och invändigt murade ventilationskanaler i byggnadens hela höjd.

Efter att kruthuset avskrivits ur krigsorganisationen fick det en annan användning som mer renodlat förråd till verksamheten på Basareholmen. Under 1940-talet gjordes vissa interiöra ombyggnader, då ett nytt bjälklag lades in byggt av de lavar som tidigare användes som hyllplan. Lavar användes även vid byggandet av trappan till den nya övervåningen. Elektricitet drogs och därigenom kunde en travers installeras.

År 1994 tog Statens fastighetsverk över förvaltningen av byggnaderna på Koholmen. Fastighetsverket har bland annat arbetat med att sanera saltvittrade tegelväggar i kruthuset.

Ett utedass byggdes 1998 sydväst om kruthuset.

KÄLLA: Förslag till utökning av byggnadsminne samt till skyddsföreskrifter, Riksantikvarieämbetet, 2005