Stäng fönster Stockholm kn, KUNGSSTENEN 4 SPÖKSLOTTET
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Spökslottet uppfördes på 1690-talet som huvudbyggnad i en malmgård. Över portalen kan man läsa byggherrens initialer HPS för Hans Petter Scheffler. Sitt namn anses huset ha fått då det under 1700-talets slut innehades av brukspatron Knigge, som var känd för att vara en hård och elak person och om vilken det gick många spökhistorier. Fram till 1870-talet gick spökslottet i arv och interiörerna lämnades orörda. Wilhelmina Hierta f. Fröding, änka efter Lars Johan Hierta, förvärvade egendomen 1874. !875-76 lät hon göra en om- och tillbyggnad efter ritningar av bröderna Axel och Hjalmar Kumlien. Slottet förlängdes i norr och söder. De ursprungliga delarna har en sockel av sandsten., varigenom de går att skilja från tillbyggnaderna. Interiört byttes en del dörrar och golv. Två tredjedelar av slottet och parken donerades av Wilhelmina Hiertas dödsbodelägare till Stockholms högskola 1919-14. Den resterande delen förvärvades av högskolan 1925. 1926 anpassades huset till sin nya funktion med institutioner för bl a zootomi och konsthistoria. 1956 flyttade rektor in i huset och en större ombyggnad ägde rum då bl a inredningen i flyglarna ersattes med 1950-talsdito. Paradvåningen återinreddes för representation. Byggnaden rymmer nu Stockholms universitets tavelsamlingar och tjänstgör som administrationslokal. Den herrgårdsliknande byggnaden med släta, lisenindelade putsfasader och utskjutande flyglar mot Drottninggatan ligger på malmgårdens vis avskilt i en omgärdad trädgård. Ståtliga inredningar, stucktak m m finns från 1700-talets början. I trädgården står ett litet lusthus av trä som är samtida med huvudbyggnaden. Ekonomibyggnaden söder om är även den samtida med huvudbyggnaden och var ursprungligen trelängad och användes som stall fram till 1920-talet. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Stockholms län, 1995-05-02. Dnr 221-95-7961 |
