Stäng fönster Stockholm kn, ÅRSTA HOLMAR 1 ÅRSTA HOLMARS GÅRD
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| På Petrus Tilleus karta från 1733 hette holmarna i Årstaviken (då Hornsviken) Holmen, Ahlholmen och Bergsholmen. Lars Cronhielm, lagman på Årsta, sålde de tre holmarna Skiäret, Bergholmen och Laholmen till kanslijunkaren Carl Reinhold Berck. Ett slags arrende betalades dock till Årsta ända in på 1800-talet. Då Berck for till Paris för tjänstgöring skrev han över gården på systern Christina Brita Berck, gift med Christer Robsham, kommissarie vid Riksens Ständers Bank. På en karta från slutet av 1740-talet benämns Årsta holmar "Robsams holmar" och det finns en symbol för ett hus. Manbyggnaden uppfördes troligen 1742. Britta Robsahm sålde gården till kamreren i Bränneridirektionen Jacob Möller 1783 som troligen använde gården som malmgård och sommarnöje och här gästades av C M Bellman. Familjen von Schnell-Reenstierna på Årsta gästade också vid ett flertal tillfällen. Årstafrun med make umgicks även med nästa ägarpar, kungliga translatorn Johan Fredrik Schoerbring med dennes hustru Brita Christina. Märta Helena Reenstierna var mäkta imponerad över det orangeri och de växter som där hölls av Årsta Holmars ägare. Schoerbring avled vid 97 års ålder år 1849 och året därpå köptes holmarna av Gunnar Olof Hyltén-Cavallius, bibliotekarie och folklivsforskare som tilltalades av den ålderdomliga mangårdsbyggnaden och av det romantiska förfallet som inträtt under den åldrande förre ägarens regi. Tidens romantiska smak lät han även synas i landskapet på öarna, som från att delvis ha varit uppodlade med ett stort antal fruktträd i regelbundna kvarter nu förvandlades till engelsk park. Ambitionen var att låta öarna förbli ett från industri orört naturskönt inslag i staden. Hyltén-Cavallius lät uppföra nya ekonomibyggnader. Näste ägare, byggmästare J M Redtz, var troligen den som med moderniseringssträvanden lät förse huvudbyggnaden med en tvåvånig veranda och lät ändra interiören - möjligen i syfte att kunna hyra ut de båda våningsplanen för sommarboende. Sommargäster var en vanlig syn på ön några decennier in på 1900-talet. 1886 övertogs holmarna av Stockholms stad som än idag äger dem - marken runt byggnaderna har styckats av. Långvariga och omskrivna arrendatorer var familjen Johansson som bedrev intensiv trädgårdsodling med flera växthus och fiske för avsalu i staden. Under deras tid uppfördes den gamla Årstabron 1925-29, ritad av Cyrillus Johansson. Under andra hälften av 1940-talet och därefter har 10 byggnader, varav ett boningshus och tre växthus, rivits. De flesta byggnaderna låg tätt grupperade väster om manbyggnaden. Varvsarbetaren Sverre Bernsen, en ensling som med anledning av att han levde under primitiva förhållanden på öarna i pressen kallades "Robinson Kruse" tog över arrendet 1957 och startade ett enmansvarv med båtuppläggningsplats. Sedan Bernsens död 1977 fortsatte fritidsbåtsverksamheten på ön och manbyggnaden fick förvara utombordsmotorer. 1997 lät fastighetskontoret annonsera efter någon som kunde förvalta byggnaderna och få en restaurering till stånd. Valet föll på ett företag som gjort om huvudbyggnaden till en kursgård för taktil massage. 1998-2000 pågick restaureringen som genomfördes i samarbete med byggnadsantikvarie. År 2000-2005 uppfördes den nya Årstabron efter ritningar av Foster and Partners. Historiken, sammanfattad av Martin Lagergren, baseras på: Bengtsson, Lars: Årsta Holmar - En byggnadshistorisk inventering, Stockholms stadsmuseum 1979. Gårdstedt, Hanna: Årsta Holmar - ön under broarna, 2005. |
