Stäng fönster Torsby kn, ULVSJÖN 1:58 ÖSTMARKS SN, KÄCKÅSEN
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Enligt uppgift fanns en rökstuga vid Käckåsen som brann ned vid 1860-talets början. Den nuvarande rökstugan ska ha byggts upp året efter branden. Den uppges vara något mindre än den ursprungliga och står längre norrut på gårdsplanen än den tidigare. Ladugård och övriga hus som numera är borta stod i backen söder om stugan. Ett större härbre stod väster om stugan. Förutom rökstugan och den rekonstruerade jordkällaren är övriga byggnader hitflyttade: en lada (1945), en bastu (1966) samt en loge (1973 eller 1974). Käckåsen har fått sitt namn efter släkten Kähköinen som bodde där. Känt är att Olof Olsson Kähköinen, född 1761, flyttade dit 1805. Dock förekommer släktnamnet från 1600-talet och framåt på närliggande platser så möjligen kan deras närvaro vid Käckåsen vara tidigare än 1805. Under 1800-talet såldes och köptes Käckåsen flera gånger och ärvdes således inte alltid inom samma släkt. En av de mest beryktade personer som brukade torpet var Pål Mattson Liukkoinen, född 1800 och hans hustru Helga, född 1804. De flyttade till Käckåsen 1826 och fick åtta barn, men alla nådde inte vuxen ålder. Pål gick allmänt under namnet Käckås-Pål och hans hustru kallades Hälja eller Mäli. Pål och hans söner sägs ha byggt den nuvarande rökstugan sedan den gamla brunnit ned. Pål drev kvarn och vadmalsstamp i Matlöpbäcken och han brände också brännvin. Han hade rykte om sig att vara duktig, särskilt på det sistnämnda, så det var alltid folk som kom för att mala säd eller stampa vadmal, samtidigt som de passade på att byta en del av dessa varor mot en skäppa mjöl eller en kagge brännvin. Hanteringen med brännvinet sågs inte med blida ögon av kyrkan, som ägde marken vid Matlöpbäcken, så Pål beordrades att riva både kvarnen och stampen. Detta avskräckte dock inte Pål, som helt sonika flyttade sin verksamhet till Åsbäcken, där han själv var markägare. Märken efter vadmalsstampen lär ännu finnas kvar vid bäcken. Efter Påls bortgång 1860, sålde sönerna Käckåsen till Jon Hallstensson, född 1814. Han kallades för Hallstensjong efter Hallstenstorp som han kom ifrån. Han var gift med Kajsa Jönsdotter, född 1811. De fick fyra barn, varav en son avled och en emigrerade till Amerika. De återstående, Jöns och Ingeborg, ärvde Käckåsen och de lär ha dragit upp en linje tvärs över ägorna så att var och en ägde och brukade sin del. De sålde senare skogen till ett skogsbolag. De bodde kvar på Käckåsen till början av 1920-talet. Ingeborgs barnbarn var de sista som föddes på Käckåsen, under 1890-talet. Under åren 1922 och 1945 låg gården öde och rökstugan användes av fiskare och skogsarbetare. 1945 köpte Torsbykonstnären Paul Piltz och hemmansägaren Erik Eriksson i Östmark gården av Ingeborgs barnbarn, mest för att rädda den undan förfall. Den hade då stått tom under en längre tid. Käckåsen ägs idag av Erik Erikssons dotter, Birgitta Sundberg, Östmark. Käckåsen blev känt för en större allmänhet under 1960-talet. 1962 bildade Paul Piltz tillsammans med flera andra Republiken Käckåsen, vars främsta syfte var att bevara rökstugan, samt sprida kunskap om Finnskogen. Med tiden omvandlades dock verksamheten och Käckåsen blev framför allt en mötesplats för socialt umgänge. Vissa av Republikens mötesanteckningar finns bevarade och de hade också en nationalsång. Bland Republiken Käckåsens medlemmar kan, förutom ägarna, finnättlingen Einar Johannesson, radiojournalisten Erik Goland, skogvaktaren och skribenten Johannes Jossi Persson, hans bror Joel Hedåsen, poeten Axel Frithiofsson och journalisten Patsy Åström nämnas. Verksamheten upphörde mer eller mindre kring 1976 då Paul Piltz avled. Käckåsen används i dag som rekreationsplats, men tack vare en intresserad och engagerad fastighetsägare har gården under de senaste åren återigen varit en mötesplats till gagn för rökstugans bevarande och den skogsfinska kulturen. Genom de olika restaureringsprojekt som började planeras 1995 har ett viktigt utbyte skett mellan människor från olika organisationer, myndigheter, museer och utbildningsinstitutioner. Käckåsen har även gjorts tillgänglig för en intresserad allmänhet som givits tillfällen att besöka gården. Bland senare utförda åtgärder vid gården kan nämnas den gärdesgård som är uppsatt vid två olika tillfällen med hjälp av Jan Sammels, Lekvattnet. För 3-4 år sedan sattes gärdesgård på tunet kring byggnaderna. År 2010 kompletterades gärdesgården ned mot vattnet. År 2010 påbörjade studenter och ansvarig lärare Terhi Kaskioja från Tekniska högskolan Tavastehus skogsinstitut Evo i Finland ett flerårigt vandringsleds-projekt. Ursprungliga stigar/vägar som utgår från Käckåsen röjs och märks upp. |
