Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Torsby kn, ÖSTMARK 3:26 ÖSTMARKS SN, SIGFRIDSBERG

 Anlaggning - Historik

Historik
GÅRDEN ANLAGD: 1750 - 1799

BESKRIVNING AV NÄRMILJÖN: Gården är belägen i en södersluttning med en fantastisk utsikt över bygden. Odlingsrösen. Delvis öppet norrut och österut från gården. Ålderdomliga uthus.

ANTECKNINGAR OCH NOTERINGAR: Gårdens namn kommer troligen av Sigfrid Eriksson Häkkinen, vars son Erik upptog gården.
Smedja och rökstuga har funnits på gården.

Ur "Från värmländska bygder och obygder" av Emma Bergström, särtryck ur Svenska Turistföreningens årsskrift 1901: Här i Lillskogshöjden skulle vi finna en rökstuga, och läraren visade oss på en grå timmerbyggnad helt nära skolhuset. Vi gingo dit med storartade förväntningar att finna något högst egendomligt, men nu var det vår tur att bliva besvikna. Vi hade tänkt oss ett litet mörkt rum med svartmuskiga, surögda invånare, som alla skulle vara urgamla och finsktalande, men vi inträdde i stället i ett stort, snyggt rum med två fönster, varest befann sig en ung kvinna, omgiven av ljushåriga småttingar, raka motsatsen till vad vi tänkt oss. Vi hälsades vänligt av invånarna och uttalade vår förvåning över att finna en rökstuga så fin och inbjudande. Längs två av de till övre fönsterposten vitlimmade timmerväggarna löpte fasta bänkar. En tredje vägg upptogs av klumpiga, breda sängar och hörnet t h inom dörren av den stora, vitrappade ugnen, en kvadrat på cirka sju fots sidor. Den avlånga, välvda ugnsöppningen var fylld med en jättebukett av enris, och på den längs ugnens framsida murade bänken täckte friska granriskvistar fyllningen av småsten och sand. I denna bänk, som utgör hedersplatsen för besökande, är mitt framför ugnsöppningen en urholkning, i vilken glöd från ugnen kratsas ut dels för att koka maten vid, dels för värmen. Allt var, som sagt, putsat och fint. Endast det glänsande svarta bjälktaket och en icke oangenäm lukt av inpyrd rök vittnade om att vi befann oss i ett pörte. Familjefadern var, liksom nästan alla av finnskogens inbyggare, av finsk härkomst, men talade icke finska.

KÄLLOR:
Anna Forsberg/Niclas Persson: C.A. Gottlunds nedteckningar av finska släktnamn i husförhörslängderna 1821-1827 för Östmarks församling
Torp och torpare i Lillskogshöjden
Kerstin Risbergs material
Olov Olovsson: Släkten Suhoinen från Lövåsen i Sunne
Östmarks församlings husförhörslängder och födelseböcker
Solör Slektshistorielag: Finneslekter III
Fryksände församlings födelseböcker
Emma Bergström: Från värmländska bygder och obygder

HISTORIK FRÅN INVENTERING: Finnskogens bebyggelsehistoriska arv, Torsby kommun 1999/CAJN 2006-09-28.