Stäng fönster Torsby kn, ÄLGSJÖN 1:7 M.FL. SÖDRA FINNSKOGAS SN, RIKKENBERG
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| De första kända brukarna, Elias Andersson och hans hustru Kerstin Mattsdotter Sikainen flyttade till gården 1832, tillsammans med sina fem barn. Sonen Jan, född 1830, övertog senare gården. Det är inte känt vilket år den ursprungliga rökstugan byggdes, men den nuvarande uppfördes 1852. Båda makarna var födda i Norge men kom till Rikkenberget från gården Andinaho i Kindsjön. När den finske studenten Carl Axel Gottlund besökte det området 1821, träffade han Kerstin Mattsdotter Sikainen. I sin dagbok skrev han: hon kunde läsa litet finska, kunde trolläsningar och fick även därföre framdeles vid tillfälle en finsk bibel av mig till skänks. Rikkenberget såldes 1872 till norrmannen Ole Kjöstelsen Kalstad, född 1838. Han kallades för Kallstan och gården fick därefter namnet Kallstan efter honom. Ole Kjöstelsen var gift med Eline Embretsdotter, född 1850 i Norge och de fick fyra barn. Under deras tid lades ett brädgolv in ovanpå det ursprungliga golvet som bestod av kluvna stockar, vilket bör ha gjort rökstugan trevligare att bo i. De sålde senare gården till det norska skogsbolaget Gravbergsskovens AS och den övergick till Edsvalla Bruk 1920, som lät bygga ett nytt boningshus 1925, på grunden till den äldre rökstugan. Kjöstelsens dotter Johanna och hennes man Olof Olsson Oinoinen bodde på gården och brukade den som arrendatorer. De flyttade in det nya huset 1925. Deras åtta barn var alla födda i rökstugan. Sonen Algot, född 1916, bodde kvar på Kallstan från 1925 i det nya huset fram till sin död 1998. Algot Olsson Oinoinen var således en av de sista på Finnskogen som var född i en rökstuga. Han arbetade i skogen under hela sitt vuxna liv. Rökstugan med rökugn var i bruk till 1925. Huset är av typen sidokammarstuga och kammaren fungerar som kök. Man hade kor och bedrev jordbruk fram till början av 1950-talet, men därefter tog skogsarbetet över helt och hållet. Rökstugan och ekonomibyggnaderna förföll. Rökstugan användes under en tid som snickarverkstad. I slutet av 1950-talet var det skogsbolagets mening att riva den fallfärdiga rökstugan. Dåvarande chefen för Värmlands Museum, Gösta von Schoultz lyckades, tillsammans med ledamöter ur landstingets finnbygdskommitté, förhindra en rivning och även att få skogsbolaget att lägga nytt tak på rökstugan. Flera personer, med jägmästare Olof Kolpe i spetsen, gick samman och bildade en hembygdsförening 1958, med syfte att bevara och sköta Kallstan. Södra Finnskoga södra hembygdsförening, numera Rikkenbergets hembygdsförening, övertog rökstugan 1959 och de köpte hela fastigheten av Stora Enso 1998. Bostadshuset från 1925, Algots stuga, är iordninggjord för övernattning för mindre grupper och enskilda. Hembygdsföreningen har nyligen installerat moderna toalett- och tvättmöjligheter samt varmt vatten. Övernattningsmöjligheter under enklare förhållanden finns också i undantagsstugan och skogsarbetarkojan. Under 1800-talet fanns det närmare 10-talet byggnader på gården, som fähus, kokhus, bodar, lador och lillstuga. Flera av dem syns på fotografier och uppmätningar som gjordes kring 1920 av Nils Keyland och Ludvig Mattsson. Nu är de flesta av de mindre byggnaderna borta. Mellan Ilmar Talves besök 1950 och Värmlands Museums inventering 1999 har tre kända byggnader försvunnit: en visthusbod, ett vedskjul och en hölada. I dag finns här, tillsammans med rökstuga och skogarbetarbostad: ladugård med loge, jordkällare, undantagsstuga, lada/fårhus och en sommarladugård. Det är okänt vilka byggnader som är ursprungliga. Några kan vara ditflyttade eller uppförda under 1900-talets andra hälft. En timmerkoja från 1920-talet, Dunderbackskojan, flyttades från Falltorp till Rikkenberget 1964. Rikkenbergets hembygdsförening genomförde restaureringsarbeten på rökstugan och skogsarbetarbostaden med stöd av Värmlands Hembygdsförbunds EU-projekt Kulturturismens hembygdsgårdar i Värmland under åren 2002-2003. Gallring av träd har också skett på fastigheten under senare år. |
