Stäng fönster Stockholm kn, AKALLA 4:1 GRANBY GÅRD
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Granby gård, då skrivet Grenbyu, dyker upp i källorna för första gången 1232, då delar av gården ägdes av Vårfruberga kloster. Själva namnet antas härstamma från läget, ca. 300 - 400 meter söder om en plats där den gamla vägen norrut förgrenar sig. Vid vägskälet låg sannolikt Spånga sockens äldsta tingsplats; här finns två runristningar som har markerat den gamla tingsvägen. I källorna anges att Spånga sockens tingsförhandlingar hölls på platsen 1347. I början av 1500-talet bestod gården av kyrkohemman, som efter reformationen drogs in till kronan. På den äldsta kartan från 1668 är två byggnader markerade, Norrgården som var ett frälsehemman tillhörande Isaac Reenstiernas arvingar, och Södergården som var ett kronohemman. Kronohemmanet fungerade från 1701 till 1906 som kaplans- och senare komministerboställe för Järfälla. Den andra halvan var låg från början under Säby Säteri, men blev därefter självständigt. På 1770-talet brukades frälsegården av amiralitetsfältskären Lars Kamecker. Efter riksdagsbeslut 1905 kom staten att disponera hela Järvafältet som övningsområde för militären. Granby var från 1907 i militär ägo och drevs som arrendejordbruk av de forna ägarna. Ritningsmaterial antyder att gårdens bostadshus i alla fall under 1930- och 40-talen fungerade som kontor och förläggning för militären. Efter 1970 är gården i stadens ägo och hyrs ut till privatpersoner. På 1688 års karta var gårdens byggnader placerade ett 80-tal meter nordväst om det nuvarande boningshuset, på en plats där det idag finns en husgrund. Härifrån leder en gammal lindallé i östvästlig riktning på höjdens högsta parti. Ytterligare en äldre husgrund finns längst i söder, invid den fd. förläggningsbyggnaden från 1919 (Akalla 4:1 hus 129). Gårdens nuvarande bostadshus (Akalla 4:1 hus 132) har i sin södra del stomme från 1700-talet, men byggnaden har sannolikt inte ursprungligt läge - enligt uppgift har den flyttats från platsen med husgrund i nordväst. På militärens karta över Järvafältet från 1908-1909 är bostadshuset markerat på sin nuvarande plats, men byggnaden bestod vid denna tid enbart av den sydliga delen. Huset byggdes om- och till på 1930- och 40-talet. Två av gårdens tre uthus är av äldre datum. Uthuset på tomtens nordvästra del finns markerad på militärkartan från 1908-09, och av utförande att döma är byggnaden sannolikt uppfört före 1850. Uthuset har tidigare fungerat som hönshus respektive vedbod och svinhus. Avträdeslängan/vedboden sydväst om bostadshuset är sannolikt uppförd kring sekelskiftet 1900 eller tidigare. Det tredje uthuset, Akalla 4:1 hus 131, finns markerad på en karta från 1970, den är sannolikt uppförd under 1900-talets första del. Byggnaden fungerar idag som hönshus. Under militärens tid tillkom även ett kokhus och ett garage på tomtens södra del samt ett stall nordöst om boningshuset. Dessa är 2007 borta, kokhuset revs efter en brand 1991. När militären disponerade byggnaden var gårdstomten av fotomaterial att döma mer öppen än idag, och saknade till exempel de höga häckar och den grind som idag skiljer gårdsplan från grusvägen i öster. Källor: Stockholms Stadsmusei arkiv; Järvafältet Stockholms Stadsmusei arkiv: Torp och gårdar Järvafältsutredningen - Landskapsinventering, Ulla Bodorff, 1967 Med Stadsmuseet bland fornminnen och gårdar på Järvafältet Spånga sockens historia, Nils Staaf 1966 Utredning beträffande Järvagårdarna, Kjell Abramson arkitektkontor AB, Kjell Abramson, Lars Englund, 1971 |
