Stäng fönster Stockholm kn, AKALLA 4:1 EGGEBY GÅRD
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Eggeby, eller "Ikkeby" som det då skrevs, dyker upp i 1538 års jordebok som två mindre hemman tillhörande kyrkan. Gården är emellertid äldre, den är belagd från 1400-talet. Om forntida historia vittnar järnåldersgravfält på höjderna väster och öster om gården, samt en runsten väster om gårdstomten. Eggeby var länge prästgård för Spånga socken. Man vet dock inte exakt när denna funktion försvann, men senast 1630 var dock Stridsberga i Kymlinge by prästgård för socknen. Under första halvan av 1600-talet donerades Eggeby till överste Alexander Foraths änka och dotter. Vid mitten av århundradet tillhörde gården Gustaf Bonde, för att sedan tillfalla Brita Cruus. Från och med 1700-talets början tillhörde Eggeby Görvälns säteri i Järfälla. Efter riksdagsbeslut 1905 kom staten att disponera hela Järvafältet som övningsområde för militären. Eggeby var från 1907 i militär ägo och arrenderades ut. På 1930-talet arrenderades gården av en byggmästare Palmgren. Från 1940 till 1970-talet var Olof Jernberg arrendator, därefter övergick gården i stadens ägo. Gården fortsatte dock att arrenderas ut fram till 1980-talet, med mangårdsbyggnaden som bostadshus. När det moderna Norra Järvafältet växte fram i början av 1970-talet var Eggeby en av de gårdar som man, efter viss tvekan, bestämde skulle bevaras - mest på grund av dess betydelse för landskapsbilden. Från 1977 var Järva Folkets Park-förening verksam på Eggeby, men förändringarna av gården och dess bebyggelse för detta ändamål tog inte fart förrän i mitten av 1980-talet. I dagsläget fungerar Eggeby som Folkets park, med en mycket bred verksamhet som spänner från café- förenings- och konferensverksamhet till hantverk, teater, utställningar, barnverksamhet och mycket mer. Gårdens läge på en höjd bedöms vara det ursprungliga. Av byggnaderna är den östra flygeln (Akalla 4:1 hus 144) äldst, denna uppfördes sannolikt i början av 1700-talet som mangårdsbyggnad. Det var ursprungligen en parstuga vars norra hälft senare, enligt uppgift på 1880-talet, revs eller flyttades. Grunden fanns länge kvar. Den västra flygeln (hus 143) kan enligt vissa uppgifter vara den flyttade norra delen av östra flygeln; byggnaden fungerade länge som arbetarbostad. I början av 1800-talet tillkom flera gårdsbyggnader, bland annat ladugården/stallet/ladan (hus 137) och det direkt norr om ladan belägna stallet/hönshuset - den sistnämnda har en flöjel med årtalet 1832. Vagnslidret/boden mittemot hönshuset tillkom sannolikt vid denna tid eller senare under 1800-talet. Den tvåvåniga mangårdsbyggnaden, hus 146, uppfördes 1886. Militärens karta över Järvafältet från 1908-09 avslöjar att även den byggnad som idag kallas Sjukstugan (hus 141) fanns på sin plats vid denna tid (husets äldre benämning är skogvaktarbostället Bönhuset). Eggeby Tallbacke, bostadshuset i anläggningens sydvästra del, är även den markerad på kartan, men har på denna en annan och mer kvadratisk planform. Under militärens tid tillkom flera byggnader, av dessa är idag bara ridstallet (hus 145) bevarat idag. De övriga byggnaderna med militär anknytning, en förläggningsbyggnad, ett kokhus, en matsalsbyggnad, är rivna. Kvar som tecken på den militära närvaron på fältet finns dock två betongvärn ett drygt hundratal meter nordväst om ridstallet. Under 1980-talet och in på 1990-talet skedde stora förändringar i samband med att gården anpassades för Folkets Park-verksamheten. I enlighet med en ambitiös plan omvandlades många av husen, i första hand ekonomibyggnaderna, så att de kunde användas för en rad olika nya ändamål. De flesta av husen försågs med moderna VA-system. De två flyglarna renoverades mycket kraftigt och blev kontor respektive föreningslokal. Stallet/hönshuset blev utställningslokal och förråd. Vagnslidret/boden inreddes till utflyktslokal, "Naturrum", för barnsomsorgen. Den stora ladugården/stallet/ladan byggdes till samlingssal med teater och foajé, samt hus för olika hobbylokaler. I gårdens västra del moderniserades och utvidgades ridstallet. Det intilliggande garaget brann och återuppfördes som stallförråd. I de flesta fall rörde det sig om ganska omfattande förändringar som påverkade både stommar och fasadmaterial, liksom detaljer såsom taktäckningsmaterial, fönster, dörrar, grundläggning osv. Till de äldre byggnaderna lades en dansbana/utescen. Källor: Spånga sockens historia, Nils Staaf 1966 Svenska gods och gårdar, del IX. W von Sydow. Dokumentation inför upprustning södra flygeln 1983. Material i SSM Fastighetsbeskrivningar, Västerort, FSK 1986. Stockholms Stadsmusei arkiv; Järvafältet Stockholms Stadsmusei arkiv: Torp och gårdar Järvafältsutredningen - Landskapsinventering, Ulla Bodorff, 1967 Med Stadsmuseet bland fornminnen och gårdar på Järvafältet Utredning beträffande Järvagårdarna, Kjell Abramson arkitektkontor AB, Kjell Abramson, Lars Englund, 1971 Exploateringskontorets och trafikkontorets arkiv Stockholms Stadsbyggnadsnämnds Arkiv |
