Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Sunne kn, LERAN 3:34 SUNNE TINGSRÄTT

 Anlaggning - Historik

Historik
TINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, ANLÄGGNINGSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Sunne tingsrätt bildades 1971 i samband med tingsrättsreformen och kom att omfatta Hagfors, Munkfors, Sunne och Torsby kommuner.

Tingshuset, som ursprungligen uppfördes för Fryksdals nedre härads tingslag, är beläget i centrum av Sunne utmed den gamla landsvägen som sträcker sig mellan Karlstad och Torsby. Huset ligger på en höjd ovan vägen, på en stor tomt i ett villaområde. Två parallella uppfarter leder fram till byggnaden från landsvägen.

För ytterligare information om domsagans historik, se under Dokument.

Tingshuset är uppfört av sten i två våningar med fasader av ljusslammat tegel under ett flackt tak. Huvudentrén är placerad mitt på den avlånga huskroppens långsida och vetter mot landsvägen. Den markeras av en trappa och flankeras av marmorpelare, entrédörren och det omgivande uppglasade partiet är utformat i blankstål och glas och formspråket beskrives närmast som en funktionalism med tydligt klassicistiska drag. På var sida om entrén löper fönstren i horisontala band, med något större fönster i den första våningen än i den andra.

Innanför entrén finns vänthallen för allmänheten. Den präglas av mönsterlagda marmorplattor i svart och vitt, både på golv och till två tredjedelars höjd på väggarna. Tingssalen ligger rakt fram och då den är helt cirkelrund ger den en konvex vägg i vänthallen. Det bör sägas att runda salar är mycket ovanliga. Ytterligare ett känt exempel är arkitekten EG Asplunds tingssal i Sölvesborg.

Hela den konvexa väggen täcks av ett målat landskapsmotiv av den lokale konstnären Erling Ärlingsson. Höga släta dubbeldörrar leder in i salen och dörromfattningen pryds av en välvd marmorlist. Till vänster och höger om tingssalsentrén finns motsvarande dörrar i mindre skala. Till vänster ligger kansli, inskrivningsmyndighet och bouppteckningsenhet. Till höger och på den andra våningen finns kontor. På den andra våningen finns också en lägenhet om två rum och kök, som idag (1998) används av en notarie. Denna lägenhet var ursprungligen avsedd som vaktmästarbostad. Bostaden har en egen entré från baksidan. Två trapplopp är symmetriskt placerade i tingshuset och accentueras mot baksidan av vertikala fönsterband. Den runda tingssalen skjuter ut mot baksidan och här har även trapploppen varsin entré.

Den runda salen har en tillika cirkelformad möblering för rätt och parter. Lösa stolar i flera rader är utplacerade för åhörarna. Det runda möblemanget i mörkrött trä tillkom 1995 och är avdelat i separata bord för rätten, parterna och vittnet. Rättens bord är placerat på ett litet podium och i den välvda väggen bakom dem finns fyra höga fönster. Väggarna i tingssalen är sedan huset uppfördes täckta med akustikplattor i perforerad masonit som satts i ett sicksackmönster. Plattorna är klädda i grönt tyg. I taket finns ett listverk i form av en stjärna med vädersträcken markerade. På var sida om rättens bord finns entréer. Ursprungligen fanns endast den cirkelformade tingssalen, men idag (1998) används även ett överläggningsrum vid tvistemålsförhandlingar.

Inga större förändringar av tingshuset har skett, utom avseende det som idag utgör kontorslokaler. På den andra våningen fanns vid nybyggnaden tre rum med kokvrå för notarierna. Här fanns också rum för åklagare och nämndemän samt arkiv. På det första våningsplanet fanns vid uppförandet ett häkte med fyra celler.

KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1998-01-02