Stäng fönster Nora kn, TINGSHUSET 3 TINGSHUSET I NORA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| TINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, ANLÄGGNINGSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Nora och Hjulsjö tingslag samt Grythytte och Hällefors tingslag slogs ihop från och med 1904, och bildade ett nytt tingslag under benämningen Nora tingslag. Det gemensamma tingsstället placerades i Nora. Tingshuset är beläget ett par kvarter väster om kyrkan, på tomten som sträcker sig mellan Prästgatan i norr, Storgatan i söder och Tingshusgatan i väster. Byggnaden fungerade som domstolsbyggnad mellan 1906 och 1972 men vid inventeringstillfället (1998) rymde den kommunkontor. För ytterligare information om domsagans historik, se under Dokument. Enligt Bertil Waldén i "Lag och rätt i Nora skog" (Örebro 1973, s 15) aktualiserades frågan om ett nytt tingshus redan 1896 genom planerna på en reglering av tingslagen inom Nora domsaga. Två år senare fattade Hjulsjö och Nora tingslag beslut om att börja taxera häradsinvånarna för att bekosta ett nytt hus och 1905 stod det nya huset färdigt. Tingshuset är en för sin tid osedvanligt stor byggnad, uppförd i två våningar med källare och inredd vind. Sockeln är av granit och avskiljs från den putsade fasaden av en vulstformad kalkstenslist. Fasaden är spritpustad med partier och lisener av slätputs. Taket har en bruten säterilik form och är täckt av skiffer, medan burspråk och gavelkrön är täckta med plåt. Huset har formen av ett oregelbundet L med otaliga burspråk, frontespiser och plastiska element i form av girlander, festonger och dekorativa listverk. Den oregelbundna, asymmetriska fasadgestaltningen och det böljande lekfulla formspråket signalerar influenser från tidens jugendarkitektur, samtidigt som husets imposanta prägel och det volyminösa taket påminner om barocken. Kombinationen var mycket vanlig vid tiden, inte minst i tingshusarkitekturen. Byggnaden har flera ingångar som sannolikt var avsedda för tingshusets olika besökare, häradshövdingen och hans familj hade en privat ingång, tingsbesökare en annan, husjungfrur och tingshusvaktmästare en tredje. Tingssalen markeras i exteriören av de höga samlade fönstren som avviker från övriga och öppnar sig både mot Prästgatan i norr och mot gården i söder. Huvudentrén är placerad i den norra fasadens östra sida och omges av en vacker kalkstensportal. Byggnaden inrymde ursprungligen både lokaler för häradsrätten, och en stor häradshövdingebostad. Våningen låg först på hela ovanvåningen, senare i en av flyglarna. I huset fanns också arkiv, häkte och vaktmästarebostad. Tingssalen är numera ombyggd och indelad i mindre kontorsrum men fotografier som förvaras i byggnaden visar hur salen såg ut. Dagsljuset föll ursprungligen in från två håll och det fanns ett podium. Ett skrank skilde allmänhet från rätt och parter. Domaren och två funktionärer satt vid ett bord. Snett framför dessa satt parterna grupperade vid var sitt vinklat bord, vända mot varandra. Huset har invändigt förändrats kraftigt och används idag (1998) som förvaltningsbyggnad för kommunens tekniska avdelning I Riksantikvarieämbetets arkiv, ATA, finns både interiör- och exteriörbilder arkiverade från inventeringen 1971. Bilderna visar bl.a. skrank framför fasta åhörarbänkar. KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1998-05-12, Waldén, Bertil "Lag och rätt i Nora skog: Bidrag till kännedom om äldre tiders rättsväsen inom Nora tingslag" Örebro: 1973 |
