Stäng fönster Bollnäs kn, KROKANEN 3 BOLLNÄS DOMSAGAS FD TINGSHUS
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| TINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, ANLÄGGNINGSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Under 1700-talet och början av 1800-talet höll Bollnäs tingslag sannolikt ting på gästgiverier och större gårdar (Blomberg,1958, s. 289). I slutet av 1700-talet ska ting bland annat ha hållits på gården Renshammar utanför Bollnäs som hade en större sal på övervåningen. Under första delen av 1800-talet hölls också förhandlingar på Schenströms gästgivaregård. Nuvarande Bollnäs ligger på mark som ursprungligen tillhörde byarna Heden, Hamre, Säversta och Björktjära. 1855 uppfördes det första tingshuset på mark som då tillhörde byn Heden. På 1870 och början av 1880-talen var tingshuset beläget vid landsvägen väster om järnvägen, strax norr om byns kyrka. Norra stambanan, som sträcker sig mellan Storvik i söder till Ljusdal i norr, nådde Bollnäs 1878. Gamla fotografier visar att det var en långsträckt byggnad, tre fönsteraxlar djup och uppförd av trä i en och en halv våning under sadeltak (Bollnäs, Förslag till bevarandeprogram 1986:2, s.35). 1885 beslutade sig tingslaget för att bygga ett nytt tingshus. Det placerades på en tomt öster om järnvägen, vid övergången bredvid kyrkan (gatusträckningen var då en annan). Tingshuset var uppfört i en och en halv våning, med en stomme av trä, ljusmålade panelfasader och dekorativa listverk. Fotografier visar att huset låg mycket nära järnvägen och tågen måste ha stört förhandlingarna. Med största sannolikhet var salen belägen vid husets östra sida. På 1930-talet, i samband med att häradsrätten flyttade in i sitt nya hus, köptes byggnaden av arbetarrörelsen och gjordes om till Folkets hus. Omkring 1960 stod dock det nya Folkets hus färdigt och i det gamla tingshuset flyttade istället några bilfirmor och en yrkesskola in. Byggnaden revs 1968 ("Gamla Bollnäs försvinner" 1968). Det som idag kallas Bollnäs gamla tingshus ligger mitt i stadskärnan, vid järnvägsstationen endast ett par kvarter från Folkets hus och stadens museum. Huset är placerat vid en öppen plats som vetter åt Järnvägsgatan i väster. På 1920-talet kallades tomten den "politiska tomten" eftersom det var här arbetarrörelsen under 1920-talet begärde att få bygga ett Folkets hus. Byggplanerna ogillades av borgarna i Bollnäs och ärendet diskuterades i nästan sju år innan köpingen slutligen skänkte tomten till tingshusbyggnadsskyldige. Som tidigare nämndes fick arbetarrörelsen istället överta det tidigare tingshuset. Det nya huset invigdes den 25 augusti 1930 i närvaro av bland andra landshövdingen Lübeck och häradshövdingarna Gröning, de Werdier och Wikström. På grund av lokalbrist flyttade häradsrätten 1967 till det gamla kommunhuset i Säversta och tingshuset gjordes om till polishus. Drygt 20 år senare flyttade även polisen och tingshuset byggdes om till affärsgalleria med kafé och butiker. Den forna tingssalen, som visserligen hade högt till tak redan från början, har idag tredubbel takhöjd då bjälklaget mellan jordvåningen och salen har tagits under senare tid. För ytterligare information om domsagans historik, se under Dokument. För utförlig beskrivning av tingshuset, se byggnad - under rubriken historik. KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1999-09-28, Blomberg, J. E.: "Bollnäs. Del 1. Historia", Bollnäs 1958, Bollnäs, Förslag till bevarandeprogram Gävleborgs läns museum, rapport 1986:2, "Gamla Bollnäs försvinner" I: Bollnäs-tidning den 26 juli 1968 |
