Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Söderhamn kn, BERGA 22:1 TINGSHUSET I SÖDERALA

 Anlaggning - Historik

Historik
TINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, ANLÄGGNINGSHISTORIK OCH BESKRIVNING - 1891 flyttade Östra tingslaget sitt ting från Mo-Myskje till Berga strax utanför Söderala, där ett nytt tingshus stod klart. Söderala, som idag ligger en knapp halvmil från Söderhamns centrum, var vid denna tid en centralort i bygden och hade dessutom järnvägsförbindelse. Invigningen ägde rum först två år senare (se Bodlund 1958, s. 206).

Tingshuset i Söderala är beläget strax intill järnvägsstationen. Det består av tre huskroppar som sammanfogats till formen av ett knubbigt I. Huset är uppfört i två våningar under flacka plåttäckta sadeltak, fasaderna är slätputsade i ljusgrått med kraftiga tak- och gördelgesimser samt hörnkedjor i putsrustik. De ursprungligen mörkmålade fönstren har profilerade omfattningar. Frontfasaden framhävs av en utskjutande mittrisalit som kröns av en fronton. I risaliten är huvudentrén placerad. På baksidan, i axialitet med mittpartiet, skjuter tingssalen ut och binder ihop entrébyggnaden med den parallellställda huskroppen.

Salen löpte från början genom två våningar och hade mycket höga rundbågiga fönster som släppte in ljus. Fotografer tagna strax innan rätten lämnade byggnaden för gott, visar att väggarna i salen hade en bröstningspanel av ljusmålad pärlspånt och ovan den en dekormålad pappspänning. En mörkmålad fris utgjorde övergången mellan vägg och tak, som också var dekormålat.

Rätten satt på ett podium vid ett U-format bord utan skärm. Ovanför domaren hängde en pendelklocka. Ett skrank med balusterdockor avgränsade podiet från resten av salen och i öppningen mitt för domaren, stod vittnesbordet och vid dess sidor parternas enkla bord. Större delen av podiet var täckt av en mönstrad matta medan salen i övrigt hade ett mörkmålat brädgolv. Åhörarnas bänkar syns inte på fotografierna. Två kaminer värmde salen som förutom fönster också lystes upp av malm- eller gjutjärnskronor, ursprungligen fotogen. Två döbattangdörrar ledde från podiet till angränsande rum och motsvarande två dörrpar på allmänhetens sida av salen.

För ytterligare information om domsagans historik, se under Dokument.

KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1999-09-28, Bodlund, Axel: "Söderala förr och nu. En 800-årig Hälsingesockens historia", Söderhamn 1958