Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Härjedalen kn, DOMAREN 9 SVEGS TINGSRÄTT

 Anlaggning - Historik

Historik
TINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, ANLÄGGNINGSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Svegs tingslag hade ingen fast tingsplats vid slutet av 1800-talet men tingen hölls vanligtvis i eller i närheten av Sveg. Som tingsställen nämns bland annat kyrkplatsen vid kyrkan i Sveg, Svegs prästgård och sockenstuga samt Nilsvallens gästgiveri. Det sistnämnda tingsstället användes ofta under 1700- och 1800-talet (Bromée, 1974, s. 174 f).

Det nuvarande tingshuset uppfördes under åren 1879-1880. Tomten skänktes till tingshusbyggnadsskyldige av Carl Erik Wallén, som på 1880-talet även var innehavare till Övermons gästgiveri. Den är belägen mellan Ljusnan i söder och huvudgatan Fjällvägen som sträcker sig i öst-västlig riktning genom samhället. Järnvägssträckningen Orsa-Svegs kyrkby var klar 1909, sträckningen till Brunflo 1921 och till Hede 1924. Stationen byggdes inte långt från tingshuset, i byns utkant.

Det har varit svårt att uttyda vem som slutligen stod för de ritningar som låg till grund för byggandet av tingshuset. Bland handlingarna finns arkiverat utförliga ritningar gjorda på linneväv och signerade O Westerlund. Vem han var framgår emellertid inte. Ritningarna visar stora likheter med dagens tingshus, i synnerhet proportioner och planlösning. Att döma av de utsatta väderstrecken stämmer de däremot inte med det befintliga husets placering och till skillnad från det nuvarande fasadmaterialet är ritningens fasader täckta av liggande och stående träpanel med dekorativa, schweitzeriinspirerade listverk. Istället för de två nuvarande entréerna syns på ritningen endast en centralt placerad entré och därtill ett mycket svagt skissat trapphus vid den ena gaveln. Planlösningen på ritningen överensstämmer i stort sett med det befintliga husets.

Enligt räkenskaperna från bygget får en viss Olof Bromé betalt av tingshusbyggnadsskyldige för att ha hållit byggmästare O Westerlund med kost och logi under de två dagar då han satte upp två kakelugnar (Tingshusbyggnadsskyldiges arkiv1879-1914, GII:1). Denne Olof Bromée figurerar också på ett fotografi i boken En bok om Sveg och Härjedalen såsom hyresgäst i häradshövdingens våning innan den första domaren flyttade in (Bromée, 1974, s171 ff). Fotografiet, som är från 1890-talet, visar en ljusmålad byggnad med mörkmålade fönster och listverk. Den breda verandan i husets mittparti präglas av ett ymnigt och skirt lövsågsarbete och även altanen på andra våning täcks av ett tak. Fönstren är av tvåluftstyp med sex rutor, och taket ser ut att vara skifferklätt. Enligt Nya Lagberedningens inventering av tingshusen i början av 1880-talet bodde länsman i tingshuset vid denna tidpunkt.

För ytterligare information om domsagans historik, se under Dokument. För utförlig beskrivning av tingshuset, se byggnad - under rubriken historik.

KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 2003-10-01, Bromée, Nils: En bok om Sveg och Härjedalen, Östersund 1974, Tingshusbyggnadsskyldiges arkiv, Svegs tingsrätt, "1879-1914, GII:1"