Stäng fönster Vilhelmina kn, FOLKSKOLAN 6 VILHELMINA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| TINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, ANLÄGGNINGSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Vilhelmina växte upp ur den kyrkstad som bildades i samband med uppförandet av det första kapellet på 1780-talet (Riksintresseområden i Västerbottens län). Kyrkstaden låg strax norr om dagens stationsområde. Under slutet av 1800-taklet växte kyrkstaden till en av de största i Lappland och stugorna började användas som permanenta bostäder. År 1918 fick det nybildade municipalsamhället järnvägsförbindelse, och under åren 1919-1920 uppfördes det stora tingshuset vid den viktigaste affärs- och genomfartsgatan. 1921 härjade en brand som ödelade stora delar av den gamla kyrkstaden men tingshuset klarade sig. 1922 blev Vilhelmina eget tingslag efter en utbrytning från Åsele tingslag (SFS 1921:587). År 1948, i samband med införandet av den nya rättegångsbalken, slogs Åsele och Vilhelmina tingslag åter samman till ett enda tingslag. Lycksele tingsrätt håller emellertid fortfarande regelbundna ting i tingshuset, som sedan det byggdes har genomgått mycket få förändringar. Tingshuset var från början tänkt att ligga bredvid kyrkan men i mars 1918 ändrade sig byggnadskommittén och beslutade placera huset vid folkskolan. Arkitekten Nils Nordén, från Umeå, presenterade den 3 maj 1918 sina omarbetade ritningar för kommittén som godkände dem. Kostnaden för byggnaden förväntades uppgå till 13 865:95 kronor, en summa som överskreds med cirka hundra procent. Troliga orsaker till fördyringen var dels de svåra tiderna efter kriget dels ovanan att bygga hus i resvirkeskonstruktion. För ytterligare information om domsagans historik, se http://www.fmis.raa.se/fmis/download/Tingshus/Domsagohist_Lycksele_TR.pdf För utförlig beskrivning av tingshuset, se byggnad - under rubriken historik. KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1999-08-10, Utdrag ur register över Riksintresseområden i Västerbottens län, Länsstyrelsen. 1990-03-06, SFS 1921:587 |
