Stäng fönster Kiruna kn, SIPPAN 6 TINGSHUSET VITTANGI
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| TINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, ANLÄGGNINGSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Jukkasjärvi tingslag höll till en början ting på flera olika platser inom tingslaget, bland annat i Jukkasjärvi som var tingsplats i slutet av 1600-talet (Tawe,1958, s. 23f.). I slutet av 1770-talet fungerade sockenstugan som tingshus och på 1790-talet tycks en tingsstuga ha uppförts vid marknadsplatsen. Under samma period byggdes också vägnätet ut. Vittangi, som låg vid Torneälven längre österut, växte i slutet av 1800-talet, och ersatte Jukkasjärvi som huvudmarknadsplats. Det var dock ingen stor by, 1866 bodde 24 hushåll bestående av omkring 150 personer i Vittangi kyrkby och de allra flesta talade samiska. Enligt kyrkoherdens utsaga 1866 talade 13 personer i Jukkasjärvi socken svenska. (Vittangi - en bok om en livskraftig bygd, 1977, s. 107). När länsman flyttade till Vittangi på 1870-talet blev dock orten den fasta tingsplatsen (Frank, 1950, s. 210ff.). Då uppfördes ett mindre tingshus och några år senare en arrestlokal. Tingen hölls samma veckor som det var marknad (Johansson, 1977, s. 107 ). Gruvdriften expanderade i Kiruna på 1890-talet och Kirunaborna, som tillhörde Jukkasjärvi tingslag, fick resa till Vittangi för ting. För att underlätta rättsskipningen i gruvsamhället beslutade tingshusbyggnadsskyldige så småningom att uppföra ett gemensamt tings- och polishus i Kiruna, som dessutom hade fått järnvägsförbindelse. I samband med domsagoregleringen 1904 tillkom Kiruna som tingsställe och därefter växlade tingen mellan de två tingsplatserna (Bihang till SFS nr 27 s. 3f.). I Vittangi påbörjades uppförandet av ett nytt tingshus 1931. Det ritades av arkitekten Bertil Höök och på hösten året därpå stod det färdigt. Tingshuset är beläget i centrum av Vittangi, nära både gästgiveri och kyrka. Det är uppfört av trä i två våningar med fasader som klätts med gulmålad träpanel och plåttäckt sadeltak. Fönsterkarmar och knutar är gråmålade, takskägget är kraftigt utskjutande och vindskivorna profilerade. Husets planform är rektangulär med en framspringande mittrisalit på byggnadens baksida där tingssalen tidigare var belägen. Entréfasaden vetter mot gatan och huvudingången är centralt placerad. Den består idag av en pardörr och nås via en dubbeltrappa direkt från trottoaren. Ytterligare en entré finns vid den ena gaveln. När tingsstället i Vittangi lades ner 1971 byggdes huset om till flerbostadshus och idag finns inga invändiga spår av den forna domstolsverksamheten. Exteriören har endast genomgått smärre förändringar i samband med renovering. Bland annat har samtliga fönster bytts ut. För ytterligare information om domsagans historik, se under Dokument. KÄLLOR: Tings- och rådhusinventeringen 1999-08-12, Tawe, Wilhelm: "Jukkasjärvi kyrka och bygd 350 år", Luleå 1958, Frank, Gustaf: "Kiruna 1900-1950: minnesskrift till 50-årsjubileet", Stockholm 1950, Johansson, Johannes D. "På byns gamla färdstråk - tankar och minnen under ett strövtåg" I: Vittangi - en bok om en livskraftig bygd Vittangi Hembygdsförening, Kalix 1977, Vittangi - en bok om en livskraftig bygd Vittangi Hembygdsförening, Kalix 1977, redaktören Carl-Uno Hannos förord, Bihang till SFS nr 27 |
