Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Södertälje kn, TÄLJE 1:33 SÖDERTÄLJE RÅDHUS

 Anlaggning - Historik

Historik
TINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, ANLÄGGNINGSHISTORIK OCH BESKRIVNING - En byggnadsritning av rådhusbygget som ännu finns bevarad, godkändes av landshövding Ehrenstrahl år 1732 (Bergquist, 1968, s. 1103ff). Ritningen visar ett envåningshus med säteritak och två fönster på vardera sidan ett mittparti med frontespis med porten i mittaxeln (Gelotte, 1999). Byggnadens utseende och proportioner påminner närmast om rådhuset i Sigtuna, uppfört 1744.

När rådhuset uppfördes följdes uppenbarligen inte ritningen, för byggnaden blev mera långsträckt och fick tre fönster på vardera sidan om mittpartiet. Huset torde, innan en andra våning påbyggdes 1758, ha haft ett utseende som påminner om Skogaholms herrgård på Skansen. Någon gång i slutet av 1700-talet eller möjligen början av 1800-talet, blev byggnaden brädfodrad med locklistpanel och målad i en ljusgul färg, i likhet med vad som skedde med andra betydande hus i landsorten vid denna tid.

Sedan rådhuset fått sin andra våning 1758, användes den av rådhusrätt och magistrat, medan undervåningen disponerades av stadskällaren med tillhörande gästgiveri. I början av 1800-talet gjordes på baksidan en tillbyggnad som i bottenvåningen inrymde ekonomilokaler för gästgiveriet och en trappa upp en stor kvadratisk rådhussal. När huset år 1843 upphörde att tjäna som rådhus blev hela huset gästgiveri och krog. Rättens övergivna lokaler blev en sollenitetsvåning med den nybyggda rådhussalen som danssalong.

Under åren 1806-1819 byggdes den första kanalen mellan Mälaren och Saltsjön genom Södertälje. De omfattande byggnadsarbetena stimulerade näringslivet och bröt den avvaktande stämningen i staden. År 1820 utsågs August Landegren till ny borgmästare. Han var en duglig administratör som stramade upp och effektiviserade stadens finanser. Han moderniserade hela administrationen och lät magistraten flytta från rådhuset vid Stora Torget till det nerlagda Serafimerlasarettet där man utnyttjade en del av huset. Resten av den stora stenhusbyggnaden nyttjades av kanalinspektoren Magnus Cronstrand.

År 1908 upphörde gästgiveriet i rådhuset och magistrat och rådhusrätt flyttade åter in i igen. År 1923 var det åter dags att flytta då en nybyggd rådhusflygel vid Gästgivaregatan stod färdig. I samband med uppförandet av det nya rådhuset 1963 forslades det gamla huset bort och stod under 20 års tid uppställt vid Västra Kanalgatan. 1984 fraktades det tillbaka till torget och ställdes på en ny stensockel vid torgets östra sida.

För ytterligare information om domsagans historik, se http://www.fmis.raa.se/fmis/download/Tingshus/Domsagohist_Sodertalje_TR.pdf
För utförlig beskrivning av byggnaden, se byggnad - under rubriken historik.

KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1999-05-01, , Bergquist, Eric Harry: "Södertälje stads topografi och äldre bebyggelsehistoria", I: Södertälje stads historia, band 1, Södertälje stads drätselkammare, Stockholm 1968, Gelotte, Göran, "Historik över Södertäljes rådhus". 1999