Stäng fönster Östhammar kn, ÖSTHAMMAR 48:1 TINGSHUSET ÖSTHAMMAR
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| TINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, ANLÄGGNINGSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Tingshuset i Östhammar ligger mitt i staden, ett par kvarter söder om torget och granne med kyrkan och kyrkogården. Det uppfördes 1924 för Frösåkers härad efter ritningar av H. Berven och A. Hedblom. Vid inventeringstillfället 1999 används huset ännu som tingsställe av Tierps tingsrätt tre eller fyra gånger i månaden. Främst fungerar det dock som församlingshem för svenska kyrkan som också äger byggnaden. Tingshusets formspråk har drag både av den kvardröjande nationalromantikens och den rådande 1920-talsklassicismens ideal. Det höga, brutna taket och byggnadens tunga och vilande karaktär hör nationalromantiken till. Den nya tiden kommer till uttryck i byggnadens symmetriska uppbyggnad och sobra prägel, den enhetliga och strama dekoren, de tvådelade sex- och åttluftiga fönstren samt i mansardtakets konkava kontur som är mer lekfull än nationalromantikens imposanta tak. Huset kan jämföras med tingshuset i Häverödal, uppfört 1923-24 enligt ritningar av Arvid Huss. Byggnaden består av en långsträckt och tungt vilande huskropp med två likadana entréer vilka vetter mot gatan. Tingshuset är uppfört i en våning på en hög granitsockel med fasader av gult tegel som slammats beige. Taket är ett mäktigt tegeltäckt mansardtak med konkava fall och i det nedersta takfallet syns fem regelbundet placerade takkupor. Mitt emellan de två skorstenarna, som är sitter rakt ovan portarna, reser sig en kopparklädd takryttare med fritt hängande tingsklocka. Takryttaren kröns av en spira i form av ett svärd som bär upp en vågskål. De två entréerna är identiska. De nås via en hög stentrappa och markeras av kraftiga portaler av granit. På portalens överliggare vilar två stenklot i vilka härads- eller/och stadsvapnen har huggits in. Ovan takfoten reser sig en frontespis, tillika takkupa, vilken markerar ingångarnas placering ytterligare. Även frontespisen är konstfullt gestaltad med fönstersidostycken i form av kannellerade pilastrar som bär upp en fronton med ytterligare vapen inhuggna. Själva portarna ligger något indragna i byggnaden och består av trärena utsirade pardörrar med överljus. Öster om tingshuset breder en trädgård ut sig. Mitt på fasaden skjuter en risalit ut vilken tillsammans med fyra högresta fönster indikerar sessionssalens placering. Risaliten höjer sig ovan takfoten och har ett rakt överstycke. Ovan de fyra höga fönstren sitter fyra runda fönster, en detalj som ofta syns i 1920-talsarkitekturen. De två entréerna tjänade som menighetens respektive rättens och nämndens ingång. Mitt emellan entréerna ligger salen som vänder långsidan mot trädgården. Ljuset faller in från sidan genom de fyra höga spröjsade och de fyra runda fönstren. Salen har dubbel takhöjd och är mycket ljus. Väggarna är indelade av lisener och bakom domaren finns en bred lisen med en nisch där församlingshemmet numera brukar hänga korset, men vilken också ger domaren mer utrymme bakåt. En likadan konstruktion återfinns i EG Asplunds kända tingshus i Sölvesborg. Kortsidan som vetter mot allmänhetens entré har öppnats upp och försetts med skjutdörrar för att salen ska kunna rymma fler åhörare vid behov. Det ursprungliga podiet har kortats av något och möblemanget är utbytt sedan 1920-talet. Allmänhetens väntrum är ett luftigt utrymme som löper genom huset, upplyst av höga franska fönster vilka vetter mot trädgården. Ett motsvarande, men för allmänheten otillgängligt, rum finns på den andra sidan av tingssalen. Förutom tingssal fanns också vaktmästar- och notariebostäder i huset. I riksantikvarieämbetets arkiv, ATA, finns tre exteriörbilder och två interiörbilder arkiverade från inventeringen 1971. KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1999-05-20 För ytterligare information om domsagans historik, se http://www.fmis.raa.se/fmis/download/Tingshus/Domsagohist_Tierp_TR.pdf |
