Stäng fönster Strängnäs kn, BORGMÄSTAREN 7 MARIEFRED
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| TINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, ANLÄGGNINGSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Enligt Yngve Andersson och Sigrid Rooth i "Rådhuset i Mariefred, Byggnaden och människorna kring verksamheten, En historik till 200-årsjubileet 1984" (Mariefreds hembygdsförening 1984) fick Mariefred rådhusrätt i början av 1600-talet. Under åren 1783-1785 uppfördes ett nytt rådhus vid nuvarande Rådhustorget sedan rådstugans lokaler blivit för små för sitt ändamål. På 1780-talet ansågs rådstugan återigen för liten och anbud togs in för att uppföra ett nytt rådhus. Det bästa anbudet lade Lars Fredrik Grubb, slottskirurg på Gripsholm, som ägde många gårdar i Mariefred. Byggnaden skulle enligt kontraktet som upprättades, byggas av timmer, taket täckas med bästa sortens tegel från Kalkudden, taklist, kropplås, vinkelhörn, frontonens tak och tornets huv samt skorstenarna beslås med järnplåtar. Grubb tog också på sig att riva den gamla rådstugan. Mariefred var under en tioårsperiod befriad från kronoutskylder och skattemedlen skulle användas till det nya rådhuset. Dessutom lånade man pengar av en av stadens rika män. (Andersson, 1984) När huset stod färdigt 1784 panelades knutarna och byggnaden målades i gul oljefärg (fasaderna i övrigt var inte panelade). De två takkuporna som vetter åt norr, åt gården, tycks inte ha tillkommit förrän 1785. I frontonen satt ett blindfönster istället för ett urverk. Invändigt var väggarna rappade och försedda med grått papper. Taken var limfärgade. Enligt besiktning den 11 november 1785 innehöll rådhuset på bottenvåningen två förstugor, rådssal, kammare, arkivrum samt ytterligare två rum. På övre våningen låg borgmästarens bostad, som bestod av fyra rum, kök och skafferi. Byggnaden innehöll även en vind. (Andersson, 1984) Rådhuset användes som domstolslokal fram till 1948 då Mariefreds rådhusrätt drogs in. Staden lades under landsrätt och uppgick i Livgedingets domsaga samma år (SFS 1947:572.). Reformerna ägde rum inför införandet av den nya Rättegångsbalken. För ytterligare information om domsagans historik, se under Dokument. För utförlig beskrivning av rådhuset, se byggnad - under rubriken historik. KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1999-06-01, SFS 1947:572, Andersson, Yngve & Rooth Sigrid "Rådhuset i Mariefred, Byggnaden och människorna kring verksamheten, En historik till 200-årsjubileet 1984" Mariefreds hembygdsförening 1984 |
