Stäng fönster Katrineholm kn, ALEN 5 KATRINEHOLMS TINGSRÄTT
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| TINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, ANLÄGGNINGSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Katrinholms tingsrätt, uppförd 1938-1939 för Oppunda härads tingslag, ligger ett stenkast från järnvägsstationen. Tidigare har det funnits ett antal tingshus i staden. Anledningen till att det nya tingshuset uppfördes var att lokalerna i det gamla tingshuset hade blivit för små för domstolens behov. Detta gällde särskilt kanslilokalerna (Katrineholms tingshus 50 år 1939-1989). Det första tingshuset vid Katrineholms järnvägsstation, som samhället benämndes innan den lilla ansamlingen hus blev ett samhälle, uppfördes 1881 och togs i bruk den 31 oktober samma år. Initiativtagare var baron Carl Carlsson Bonde, riksdagsman och blivande fideikommissarie på Eriksberg, och den blivande häradsdomaren Richard Andersson från Hvalsta i Sköldinge. Orsaken till att tingsstället måste flyttas från det gamla tingshuset i Stensjö var tillkomsten av Västra stambanan, vilken för Katrineholms del invigdes år 1862. Den innebar att handel och folkmängd ökade i trakten och vidare att Kungadömets domsaga, det vill säga Nyköpings och Katrineholms nuvarande domsagor med undantag för städer med rådhusrätt, delades i två domsagor 1879. Den ena omfattade häraderna runt Nyköping och den andra Oppunda och Villåttinge härader. Den nye häradshövdingen i Oppunda och Villåttinge domsaga hette Casimir Planting-Gyllenbåga och innehade tjänsten från 1879 till 1901. Han hade emellertid hela tiden sitt kansli i Nyköping, eftersom ingen domare med självaktning kunde bo i den "håla" som Katrineholm ansågs vara. Där saknades allt utom kommunikationer. År 1921 flyttades ändå häradsrättens kansli till Katrineholm, där det inrymdes i de tämligen påvra lokaler som fanns i tingshuset. Häradshövdingen flyttade inte med till Katrineholm utan bosatte sig vid Marieberg i Mellösa, norr om Flen, där han hade relativt nära till såväl Katrineholm som Malmköping, domsagans andra tingsställe. För ytterligare information om domsagans historik, se under Dokument. För utförlig beskrivning av tingsrättsbyggnaden, se byggnad - under rubriken historik. KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1999-06-05 |
